Aldrig har väl ett okänt, ännu inte startat projekt varit så nedsablat, förtalat, hånat och fördömt i förväg som ”Bulletin”, den nya mediesatsning som det hittills bara funnits rykten om. Skälet är att projektet ska vara borgerligt och därmed kan hota medievänsterns totala dominans i etablissemangsmedia.
Det har i flera medier funnits ett nervöst jagande efter uppgifter om ”Bulletin”, och i kommentarer och krönikor har en våg av ilska mot och förakt för projektet svämmat över alla breddar.
Jag tycker Bulletin redan gjort en behjärtansvärd insats innan man publicerat en enda text. Genom att provocera fram dessa kommentarer, som inte bygger på någon substans överhuvudtaget, illustreras hur vänstern helt styrs av hjärnspöken som saknar varje kontakt med verkligheten.
Medievänstern går till stormande attack mot väderkvarnen. Se bara några rubriker här till höger.
Medievänstern tycker sig redan veta vad Bulletin syftar till och vad den kommer att innehålla. Utan att ha läst en bokstav från det nya initiativet.
Vänstern vet! Utåt i offentligheten. Även om man egentligen inte har en susning. Tvärsäkerheten är total som hos en sovjetisk gränspostering.
Det är så här vänstern alltid debatterar. Man låtsas vara tvärsäker på sin sak, även om man ljuger, förvanskar eller bara fritt fantiserar. Genom sitt höga känslomässiga tonläge pressar man motståndarna på defensiven.
Politik handlar för vänstern inte om fakta, logik eller verklighet. Nej, politik handlar bara om en sak: MAKT. Och makt tar man genom att gå på känslomässig offensiv. Man gapar och skriker så högt som möjligt!
Men varför? Ja, det har fungerat storartat i mer än hundra år. Vänstern har pressat alla icke-socialister på defensiven. Många liberaler är nyttiga idioter som förenar sig med vänstern i hopp om att framstå som ”goda” bland de mest hysteriska.
Föga förvånande har också ”liberal” press slutit upp bakom vänsterns hån mot Bulletin och att flera röster kan komma att göra sig hörda i samhällsdebatten och därmed vidgar och fördjupar yttrandefriheten. Men vad är liberala principer värda för dagens liberaler? Ingenting.
Allt handlar om att positionera sig med ”rätt” grupp. Ungefär som barn på skolgården i mellanstadiet. Och rätt grupp är för liberaler de som säger sig vara godast – även om vänsterns kompisar i Stalin, Mao och Pol Pot också sa sig vara för det goda men inte riktigt levde upp till det i praktiken.
Jag har ingen aning om vad Bulletin kommer att tillföra svensk samhällsdebatt. Men visst är det självklart att välkomna nya aktörer och röster som kan ge fler perspektiv och bidra till fördjupad argumentation i samhällsfrågor. Säkert också i debatter med oss i Samtiden och kanalen Riks.