En historisk spricka hotar LO-facket sedan de två största förbunden bryter den enade fronten mot den förenklade arbetsrätten. LO:s ordförande Susanna Gideonssons roll är därmed hotad, skriver Aftonbladet.
Hittills har LO sagt nej till både den statliga utredningen om arbetsrätten som det framförhandlade avtalsförslaget mellan privattjänstemännen i PTK med arbetsgivarna i Svenskt näringsliv om arbetsrätten och nya las-regler med fler undantag för arbetsgivaren.
LO-ordföranden mot avtal
Helheten var för dålig, förklarade LO:s ordförande Susanna Gideonsson som hävdade att ett enigt LO stod bakom ställningstagandet.
Men nu godkänner de två största förbunden inom LO, Kommunal och IF Metall förslaget från PTK-Svenskt Näringsliv. De två förbunden har hälften av LO:s yrkesverksamma medlemmar bakom sig.
”LO har skakats av oenighet förr. Men det här är en historiskt djup spricka som inte skadar enbart LO:s auktoritet. Utan också ordförande Gideonssons ställning. Hon har inte lyckats med sitt viktigaste uppdrag, att hålla samman LO i en fråga som de själva utnämnt till en av de just nu allra viktigaste på arbetsmarknaden. Det är ett nederlag för hela organisationen – men mest för ordföranden själv”, skriver Aftonbladets Lena Mellin.
Det nya avtalet som nu Kommunal, IF Metall och PTK och arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv står bakom skiljer sig dock på några punkter från det som LO sade nej till tidigare.
- Det blir tydligare vad som gäller för den rätt till vidareutbildning som de anställda ska ha. Tre terminer efter åtta års anställning med 80 procent av lönen. Den har parterna tänkt att staten ska betala.
- Allmän visstidsanställning döps om till särskild visstidsanställning. Det ska ge rätt till fast anställning efter ett år. Tidigare var tidsgränsen 18 månader.
- Så kallad hyvling, att sänka arbetstiden och därmed lönen för anställda blir besvärligare. Den ska genomföras enligt turordningsreglerna och med en infästning på mellan en och tre månader.
Saklig grund för uppsägning
De förändringar som ligger kvar i det nya avtalet är att begreppet ”saklig grund” byts ut mot ”sakliga skäl”, vilket gör det enklare att säga upp en person som missköter sig, genom att kraven förtydligas för vad som ska anses vara bristande prestationer, samarbetssvårigheter eller misskötsamhet.
Turordningsreglerna
Turordningsreglerna vid uppsägning pga arbetsbrist ändras från att 2 personer får undantas till att 3 personer får undantas. Dessutom blir det möjligt för alla företag att nyttja undantaget. Dagens begränsning att endast företag som har max 10 anställda tas bort. Undantaget får endast användas en gång i kvartalet.
För större företag blir det möjligt att nyttja undantaget på varje driftsenhet (t.ex. butik eller fabrik) där arbetsbrist uppstår. Arbetare och tjänstemän räknas separat.
Företag som endast har ett driftställe och enbart har arbetare eller tjänstemän får ta undan 4 anställda. Istället för sifforna ovan kan företag ta undan 15 procent av de som omfattas av uppsägningen (dock max 10 % av det totala antalet arbetare eller tjänstemän som finns på driftsenheten).
Visstidsanställningar
Allmän visstidsanställning tas bort och ersätts med särskild visstidsanställning. En sådan särskild visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning när arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än 18 månader under en 5-årsperiod.
Idag omvandlas en allmän visstid efter 24 månader.
För en arbetstagare som har fler än två visstidsanställningar hos samma arbetsgivare under en kalendermånad ska även tiden mellan anställningstillfällena anses som anställningstid. Idag finns ingen sådan här regel, uppger vice vd i Svenskt Näringsliv Mattias Dahl