Det är sällan skatter som staten tagit ut blir återbetalda till skattebetalarna, men nu kommer det att kunna ske. 900.000 personer har de senaste sex åren betalt skatt på vinsten man gjort när man sålt villa eller bostadsrätt. Den kan man nu få tillbaka – men skulden kvarstår.

Nuvarande beskattning och uppskovsränta vid bostadsförsäljning infördes när fastighetsskatten gjordes om till fastighetsavgift. Den som sålde en bostad med vinst tvingades betala 22 procent av vinsten i skatt.

Denna skatt kallas numera ”flyttskatten” eftersom den inneburit att den som vill byta från en bostad till en annan förlorar betydande del av sin köpkraft på marknaden. Därför har många valt att bo kvar i sina villor och bostadsrätter även om de egentligen vill byta bostad.

De som ändå sålt bostad med vinst har kunnat skjuta upp skatteinbetalningen, eftersom man behöver pengarna vid köp av en ny bostad, men har då fått betala en uppskovsränta till staten.

Slopad uppskovsränta

Riksdagen har beslutat att ta bort uppskovsräntan från 1 januari 2021.

Det betyder att skatten på 22 procent på vinst fortsatt gäller, men att man kan skjuta upp betalningen av den utan att behöva betala uppskovsränta. Det blir en räntefri skuld till staten.

Men 900.000 personer har i snitt betalt 100.000 kronor i reavinstskatt när de sålt sin bostad under de senaste sex åren, rapporterar Sveriges Radio. De har inte skjutit upp skatten, förmodligen för att slippa statliga uppskovsräntan.

Dessa personer kan nu begära omprövning av sina deklarationer, skriver Skattebetalarnas förening. Och därmed få tillbaka sin inbetalda vinstskatt. Skulden till staten för reavinsten på 22 procent finns kvar, men den behöver inte betalas in och man behöver inte betala någon ränta för skulden efter 1 januari 2021.

Ökad rörlighet på bomarknaden

Skälet till att staten inte längre tar ut ränta på en skatteskuld som uppstått vid privatbostadsförsäljning är att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Det råder bostadsbrist i Sverige. Ett sätt att få människor att effektivare använda de bostäder som finns är att göra det lättare att flytta när behoven i hushållet förändras. Om de som behöver mindre bostad flyttar till mindre lägenhet, blir det möjligt för dem som behöver en större bostad att komma över sådan.

Rörlighet på marknader är en nyckel till marknadsekonomins överlägsenhet över alla planekonomiska system, som alltid visat sig leda till ineffektivitet, misär och fattigdom.