6   +   2   =  

Det är märkligt hur etablissemangen kan hylla en extremist, om denne finns på vänsterkanten. Sven Wollter var en karismatisk skådespelare, men hans politiska åsikter var rent ut sagt fruktansvärda.

Kan man kritisera en man som just gått bort? Sven Wollter (1934-2020) hyllas nu i alla svenska medier och får extraprogram insatta. Så i denna enorma hyllningskör borde finnas plats för lite mindre varma känslor.

Jag mötte Sven Wollter en gång på samma scen. Det var på scenen i aulan på Munkebäcks gymnasium i Göteborg där valdebatt mellan partierna ägde rum inför valet 1985. Wollter representerade Kpml(r)* som kommit in i Göteborgs kommunfullmäktige i valet innan.

Det blev en märklig tillställning för de 5-600 eleverna i publiken. Där satt vi från riksdagspartiernas ungdomsförbund, ynglingar 20-25 år gamla, tillsammans med en av landets mest kända skådespelare, på drygt 50. Och Wollter använde hela sin repertoar och talade med hög röst och grov göteborgska om ”proletariatets diktatur”. Eleverna var fascinerade, även om de inte förstod vad han menade.

Sven Wollter har gjort många uttalanden som är djupt problematiska. Ett av de värsta, som han inte kan förneka, är i SVT-intervju 1993 med Göran Skytte: ”Stalin var onekligen det sociala uppbyggets store pionjär.”

Stalin var rasist, sadist och massmördare

För min del är det lika illa som att se Hitler som en pionjär. Josef Stalin lät medvetet döda fler än Hitler. Inte genom koncentrationsläger men väl genom strafflägersystemet ”Gulag”, hungersnöd, summariska rättegångar och rena mord. Stalins fru tog livet av sig när hon förstod den ondska som drev Stalin till att svälta det egna folket till döds. Hela 13 procent av Ukrainas befolkning svalt ihjäl 1932-33. Motivet var hämnd för att bondebefolkningen inte ville införa kommunistiskt jordbruk.

Stalin var, som Hitler, rasist och antisemit. Stalin tog livet av många i den ryska läkarkåren eftersom de var judar och anklagades för att konspirera mot Sovjets högsta ledning.

Men det mest bärande motivet till dödandet som Stalin beordrade var inte politiskt utan rent sadistiskt. Stalins paranoia och sadism beskrivs lika rakt som brutalt av Simon Montefiore i Stalin – den röde tsaren. Denna biografi ligger till grund för den ypperliga satirfilmen The death of Stalin. Där framgår vilket dårhus Moskva var under Sovjetkommunismens tid.

Att Wollter hyllade denna dårskap sätter honom inte direkt i ett gynnsamt sken.

Wollter var en skicklig skådespelare

Men detta sagt, ingen kan ta ifrån Sven Wollter att han var en skicklig skådespelare med karisma. Jag minns särskilt TV-serien ”Raskens” från 1976, baserad på Vilhelm Mobergs roman med samma namn. Wollter gör en oförglömlig roll som soldattorparen Gustav Rask.

Den rollen gjorde Wollter till superkändis i Sverige, även om han varit skådespelare på teaterscenen sedan 1954.

Ska man hylla en konstnär för dennes skickliga arbete, även om konstnären samtidigt är en politisk idiot? Kulturvänstern ser inga problem om det är politisk galenskap till vänster, men andra extrema tendenser skapar alltid kontroverser.

Som när Peter Handke fick Nobels litteraturpris förra året. Handke tog under 90-talet ställning för Serbien i balkankrigen och höll tal vid begravningen av serbiske politikern Slobodan Milošević, som stod åtalad för krigsförbrytelser.

Hylla det konstnärliga

Om jag hade samma logik som kulturvänstern, borde jag fördöma Wollter och sätta hans konstnärliga arbete i skuggan av de politiska uttalandena. Men jag är inte vänster och jag anser att man kan hylla, berömma och belöna en person för dennes kompetens och förmåga på ett planet, även om det finns mindre begåvade sidor hos densamme.

Jag tycker vi ska minnas Sven Wollters skådespelargärning. Den var betydande.

– – –

*) Kpml(r) = Kommunistiska partiet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna).