President Donald Trump hade en aggressiv och oförsonlig retorik. Men bakom de hårda ord på presskonferenser och på Twitter, genomförde han en sakpolitik som inneburit att majoriteten av folket anser sig ha fått det bättre nu än för fyra år sedan.
KOMMENTAR. När man granskar Trumps ledarskap i handling framkommer en annan bild än den mediala. Han fattat beslut och haft strategier på tunga politikområden där han haft huvuddelen av amerikanska folket varit med sig.
Den ekonomiska politiken var tydligt inriktad på att avreglera byråkratin för att skapa ett bättre företagsklimat och det gav resultat. Trumps kontroversiella omförhandlingar av frihandelsavtal som NAFTA, skapade mer rättvisa villkor för amerikanska företag. Resultaten var påtagliga.
Arbetslösheten var i början av 2020 mycket låg, och den lägsta i amerikansk historia för minoriteter, som afroamerikaner och spansktalande.
Fredsduvan Trump
I utrikespolitiken, där amerikanska presidenter har mycket större makt än i inrikespolitiken och därför brukar vilja vara aktiva, har Donald Trump gjort flera framsteg där tidigare presidenter misslyckats.
Trump drev en utrikespolitik som också vänsterliberaler i Sverige borde applådera honom för.
Viktigast: Trump startade inga krig.
Listan nederst på denna sidan är talande. Därtill ska läggas att Trump mäklade fred mellan hittills tre muslimska länder och Israel. Fler länder hade tillkommit om Trump blivit återvald. Hans affärsmässiga sinne bröt igenom den tidigare politik och diplomati som fastnat i prestige och gamla låsningar.
Handling är viktigare än retorik
Jag är förvånad över att så många och så initierade opinionsbildare fastnat så hårt vid Donald Trumps personlighet. Hans Tweet har helt och hållet fått stå i vägen för en saklig analys av presidentens politiska handlingskraft.
Hur kan man uteslutande bedöma världens mäktigaste person efter hur han uttrycker sig i mediala sammanhang? Och blunda för vad som händer i verkligheten?
Någon myntade analysen att Trumps väljare tar honom på allvar, men inte bokstavligt, medan medierna inte tar honom på allvar men bokstavligt. En skarpsinnig iakttagelse.
Jag har aldrig begripit denna totala fokusering på retorik. Visst, Trumps utfall har i många fall varit onödiga. Men den har inte hindrat Trump från att fatta avgörande beslut för USA och världen. Varför har inte medier och opinionsbildare klarat av att bedöma hur Trump använt makten, istället för att fixerat fastna vid ord som flyger i luften?
För två år sedan frågade jag här i Samtiden, Kan en egocentrisk storskrävlare också vara kompetent?
Mitt svar är: javisst.
Det finns en förklaring till att han använt den hårda retoriska tonen mot medierna.
Retoriken neutraliserade medierna
När Donald Trump inledde sin presidentvalrörelse 2015 blev jag fascinerad över hur han använde retoriken som vapen. De två tidigare republikanska presidentkandidaterna, John McCain och Mitt Romney, var både mittenpolitiker med gott anseende – men de krossades av vänstermedierna i valrörelserna. De hade inte en chans. De hade förlorat innan valrörelsen startade – de visste inte vem som var huvudmotståndare.
I den fällan tänkte inte Trump gå. Redan från första dagen var massmedierna hans främsta motståndare i valet, inte demokratiska partiet eller Hillary Clinton – de var snarare bifigurer.
Genom att attackera vänsterns mäktigaste makthavare i opinionsbildningen – etablissemangsmedia – fick Donald Trump en rättvis valrörelse. Väljarna förstod att massmedierna kampanjade för demokratiska partiet och att de inte var att lita på i den politiska rapporteringen.
Samtidigt fick Trump enorm uppmärksamhet just därför att han använde en aggressiv och vulgär retorik. En uppmärksamhet som han behövde eftersom demokraterna inte bara är vänster, de har också landets alla rika miljardärer på sin sida, vilket gör att demokraterna kan samla in mycket större ekonomiska bidrag för annonskampanjer än republikanerna.
Men det är svårt att överraska och vara chockerande spännande två gånger. Jag tror att Trump inte räckte hela vägen – även om han fick ännu många fler väljare och högre andel av de röstande i år än för fyra år sedan – därför att hans retoriska stil inte fungerar lika bra när man sitter vid makten som när man utmanar makten.
Trump som politiskt fenomen är mediernas baby
Att ett sådant historiskt nytt fenomen som Donald Trump skapades beror i hög grad på att medierna är så vänstervridna i USA, liksom i övriga västländer.
Den republikan som kommer att ställa upp i nästa presidentval måste finna ett sätt att neutralisera vänstermedierna under valrörelsen, annars är denne kandidat körd redan innan valrörelsen börjat.
De politiska partierna har omdanats
Trump har också omvandlat partilandskapet. Det är nu tydligt att demokratiska partiet är till för etablissemangen, för de rika och de styrande vänstereliterna i media, på universitet, i myndigheter och storföretag. De som gärna vill styra samhällen uppifrån och diktera för folk vad som gäller.
Allt medan republikanerna är småfolkets parti, för dem som vill behålla normer och värderingar som successivt vuxit fram och format västvärlden: yttrandefrihet, äganderätt, självstyre, lag och ordning. Kort och gott den strävsamhet som skapat välståndet i västliga demokratier.
Det är ett arv från Trump som republikanerna bör slå vakt om. ”Country Club-republikanerna”, eller etablissemangs-republikanerna, har redan gått till demokraterna. Däremot är gräsrotsengagemanget något att bygga vidare på. Motståndet mot överhetens förmynderi. Vaktslåendet om de nationella traditionerna som gör att man vet vad ”hemma” är. Ja, att man kan känna igen sig och vara trygg i sin hembygd.
Däri finns substans att vinna kommande val.
