Regeringen sviker företagen om regelförenklingar

När regeringen presenterade höstbudgeten var både vi och näringslivet exalterade över att ta del av de utlovade och välbehövliga nya målen för förenklingspolitiken. Antiklimaxen blev stor, skriver riksdagsman Tobias Andersson i debattartikel.

Inga nya mål presenterades och näringsminister Baylan (S) använde pandemin som ursäkt för förseningen. Regeringen svek företagen igen. Paradoxalt nog är nya regelförenklingar mer behövligt än någonsin just på grund av pandemin. Socialdemokraternas politiska impotens gör att företagen nu står sämre rustade i den fortsatta kampen för sin existens.

Att ambivalent titta på medan företagen befinner sig i en pressad situation är anmärkningsvärt och riskerar att skada svenskt näringsliv hårt. Därför har vi sedan länge påtalat behovet och varit pådrivande för en ökad prioritet av regelförenklingsarbetet för företagen. Även näringslivet har varit tydliga och efterfrågat detta. Vidare har Tillväxtverket presenterat en rad konkreta förslag som enkelt hade kunnat införas om den politiska viljan funnits i regeringskansliet. Trots bred uppslutning händer inget.

Målen har inte uppfyllts

Gällande de redan befintliga regelförbättringsmålen har dessa inte heller uppfyllts. Näringslivets regelnämnd (NNR) pekar i en skrivelse på att det i första hand inte beror på att de varit dåliga, utan främst på att det saknats konkretion och substans i hur de skulle kunna uppnås och vilken ambitionsnivå som skulle gälla.

Vidare har ett systematiskt arbetssätt, organisation för att hantera arbetet samt politisk prioritering och styrning av detsamma saknats. Ett tydligt tecken på att regeringen helt enkelt är ointresserad och inte prioriterar företagen, både innan och under pandemin.

Vi prioriterar annorlunda.

Vi vill omgående se nya mål på plats för förenklingspolitiken. Dessa bör bland annat innehålla konkreta förslag som att införa benchmarking gentemot andra staters regelförenklingsarbete.

Förslag om att ge Tillväxtverket i uppdrag att systematiskt inkomma med synpunkter på regelförenklingsarbetet, samt i uppdrag att årligen mäta huruvida företagen upplever att regelverket främjar eller hämmar tillväxt – för att sedan inkludera det i de förenklingspolitiska målen. Fokus ska vara att underlätta för företagen, inte begrava dem i byråkrati.

Staten ökar byråkratin för företagen

Den nuvarande regelbördan innebär kostnader och administration som tar fokus från företagens egentliga verksamhet. Tillväxtverket har tidigare uppskattat att företagens administrativa kostnader sedan 2013 ökat i genomsnitt med 1,2 miljarder kronor per år. Enorma summor. Dessa merkostnader hämmar jobbskapande, tillväxt och drabbar i förlängningen hela samhället.

Det är därför av största vikt att vi eftersträvar förenklingar och att ta bort onödiga regleringar där konsekvenserna inte motsvarar nyttan.  Nya och förändrade regler behöver vara kostnadseffektiva. Vi har därför föreslagit en systematik i regelförenklingsarbetet där NNR ges en samordnande roll i arbetet.

En avgörande fråga är också det faktum att EU-samarbetet medför ett betydande antal nya och förändrade regler. Detta innebär att arbetet på EU-nivå liksom ett effektivt genomförande av lagstiftningen på nationell nivå inte får underskattas. Exempelvis ska överimplementering i regel alltid undvikas om möjligt.

Vi föser regeringen framför oss

Vi kommer fortsätta att fösa regeringen framför oss. Både vi och näringsliv vill omgående se nya regelförbättringsmål som leder till sänkta kostnader för företagen, lättad administrativ börda samt mål som stärker företagens internationella konkurrenskraft.

Regeringen skyller på att de hamnat efter i regelförenklingsarbetet som en konsekvens av pandemin. Det håller inte. Vi måste istället på grund av pandemin skynda på och göra allt i vår makt för att underlätta för det svenska näringslivet. Vi är beredda att agera. Nu är det upp till regeringen att skyndsamt komma med skarpa förslag till riksdagen.

Tobias Andersson (SD)
Näringslivspolitisk talesperson