Femton länder i Asien har nu bildat världens största handelsblock. Det täcker nästan en tredjedel av den globala ekonomin. Men snarare än ökad friheten i världen, stärker handelsavtalet kommunistdiktaturen Kinas makt över världsekonomin.

Frihandelsavtalet RCEP (Regional Comprehensive Economic Partnership) omfattar tio sydöstliga asiatiska länder plus Kina, Sydkorea, Japan, Australien och New Zealand.

RCEP anses förstärka Kinas inflytande i regionen, rapporterar BBC idag.

Det nya frihandelsblocket kommer att vara större än både Europeiska unionen och det nya frihandelsavtalet i Nordamerika.

”För tjugo år sedan hade västvärldens liberaler skålat in en händelse som RCEP som inte bara en ekonomisk framgång utan även en ideologisk”, skriver Fredrik Haage i Smålandsposten. Men idag ”är det nog en mer måttfull attityd som dominerar”.

Globaliseringens baksidor

Globalisering betyder inte alls att frihet och demokrati skulle öka med någon sorts automatik. Idag är de naiva tankarna om att globalisering av ekonomin skulle ge politisk liberalisering motbevisade. Kina och dess kommunistiska förtryckarregim stärker istället sitt grepp om de internationella marknaderna. Och det helt utan några tecken på gradvis demokratisering i landet. Snarare tvärtom. Hongkong våldtas och Taiwan utsätts för allt hårdare militant tryck från Peking.

Den skrämmande avsaknad av beredskap som finns i västvärlden vid en viruspandemi som den vi nu upplever, visar också att globalisering kan vara en fälla som gör oss sårbara och i händerna på totalitära krafter.

Det är orimligt att flera livsavgörande mediciner bara tillverkas i Kina och att stor del av produktionen av medicinsk säkerhetsutrustning kommer därifrån. Globaliseringsdrömmarna har försatt oss i en kuslig och gigantisk utpressningssituation. Vi måste flytta en hel del produktion tillbaka under vår egen nationella kontroll, eller åtminstone till vår del av världen, om vi vill undvika att totalitära regimer börjar diktera vår politik.

På samma sätt som invandringspolitiken styrts av naiva och utopiska drömmar om en kulturell smältdegel, är globaliseringen en utopisk dröm om att alla ska vara snälla och följa demokratiska spelregler.

Det är dags att vakna ur denna vänsterliberala bubbla och se världen som den är – både farlig, cynisk och styrd av maktpolitiska realiteter.