Vi hörde alla hur Stefan Löfven (S) i en partiledaredebatt i höst skröt med hur handlingskraftiga regeringen är i kriminalpolitiken: Man sätter in våningssängar i fängelserna! Nu får vi höra sanningen: Platsbristen på fängelser och häkten är akut.

Platsbristen på fängelser och häkten är akut. Kriminalvården gick nyligen upp i stabsläge för att hitta tillfälliga lösningar att förvara dömda mördare, våldtäktsmän och andra våldsverkare.

– Under kommande vecka har vi lyckats vaska fram ytterligare 100 platser. Det är inga bra platser ska jag säga, men det är en inventering som man har gjort lokalt och regionalt. Det är inte optimalt, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren i Ekots Lördagsintervju idag.

Släpp fångarna fria – vi har inte plats

Det har länge funnits akut brist på platser. Kriminalvården ser gärna att färre döms till fängelse och pekar på fotboja som alternativ.

– Det är väldigt svårt att få gehör för reformer som skulle innebära lättnader som till exempel att färre skulle sitta i fängelse. Jag skulle välkomna en sån reform, säger Holmgren.

Ännu ett haveri

Vi ska inte vara arga på Holmgren. Han lyder under en regering som vill släppa så många brottslingar fria som möjligt. Det är så synd om mördarna och våldtäktsmännen. ”Vad har dom stackarna varit med om”, som Dan Eliasson så träffsäkert summerade den socialdemokratiska synen på kriminalpolitik.

Genom att inte bygga fler fängelser och inte använda de förslag som Sverigedemokraterna lagt om att köpa platser på fängelser i utlandet, vill regeringen göra det omöjligt att låsa in dem som döms för grova brott. Om inga platser finns, slipper de avtjäna sina straff.

Alltihop är en tragisk fars. Sverige slutar vara en rättsstat om inte de som döms enligt lagarna tvingas avtjäna sina fängelsestraff pga platsbrist.

En ansvarsfull regering hade genast tecknat avtal med länder där platserna är billiga. De svenska fängelserna är svindyra. Enligt internationella uppgifter kostar en svensk plats 140.000 dollar/år, medan en plats i Estland kostare 20.000 dollar/år.

En andra uppgift för en ansvarsfull regering är att åtminstone halvera kostnaden för svenska fängelseplatser. Det kan ske genom förtätning och fler fångar per anstalt. Service och materiell standard kan sänkas.

En tredje uppgift är att se till att de intagna arbetar mer och därmed bidrar till kriminalvårdens budget, eller ännu hellre till att betala de skadestånd som deras brottsoffer har tilldömts.

Att man kunde vara naiv på 1970-talet, som när Hasse och Tage gjorde filmen ”Släpp fångarne loss – det är vår”, är en sak. Nu har ansvariga politiker välkomnat två miljoner människor får regioner där våldet är betydligt grövre och vanligare än vad det varit i Sverige. Då måste kriminalpolitiken utgå från det och ta hand om problemet.

För det krävs något helt annat än den slashasregering vi har nu.