Bara låtar som hade med minst en kvinnlig upphovsman skulle få ställa upp i Melodifestivalen. Det bestämde SVT i våras. Könskravet har nu ett halvår senare skrotats.
Regeln om att göra kön viktigare än melodi är ett tecken i tiden. Feminismens könsfixering dominerar överallt. Tidigare har statliga Filminstitutet bara delat ut filmstöd till kvinnliga regissörer. Resultatet: svensk film är så dåligt att ingen vill se den.
Nu skulle SVT göra samma sak med musiken. Könsperspektiv skulle gå före kvalitet.
Men nu har man ändrat sig.
– Ett tvång är kanske inte så inspirerande och kreativt, säger Karin Gunnarsson, tävlingsproducent.
Hon vill inte uppge varför man nu gör en helomvändning. Förmodligen har många låtskrivare meddelat att de inte kommer att skicka in några bidrag överhuvudtaget om SVT vill styra deras arbete med låtskrivande.
Karin Gunnarsson säger att SVT istället kommer att försöka intensifiera arbetet med att få in fler kvinnor på andra sätt.
– För oss kan det handla om att initiera möten med kvinnor som kanske inte har skrivit till Mello tidigare. Och försöka bli bättre på att förmedla kontakter och sätta ihop folk.
Det är stor skillnad på att stimulera fler att skriva låtar, det västerländska sättet, och på ett totalitärt, Stalinistiskt sättet att tvinga folk att göra på ett visst sätt även om det innebär sämre kreativitet och kvalitet.
Kvotering råder
Melodifestivalen har successivt försökt kvotera in kvinnliga låtskrivare de senaste åren. Vid 2014 års festival fanns för första gången ett krav på att minst 20 procent av låtarna skulle ha en kvinnlig upphovsperson.
Året därpå ökade man kravet till 50 procent, något som gäller i dag.