Skottlossningarna blir allt fler. Men få blir åtalade och ännu färre fällda för mord i dessa skjutningar. Vittnesmål uteblir på grund av rädsla samtidigt som domstolarna höjt beviskraven.
SVT:s kriminalprogram ”Veckans brott” har tagit del av Stockholmspolisens uppgifter av dödsskjutningar under åren 2013 till 2019. Bara i vart fjärde mord väcks åtal för mord, endast vid 21 mord av totalt 84 mord med skjutvapen.
– Det krävs ett filmat mord för att få någon dömd i dag, säger polisen Nadim Ghazale i programmet.
Och i de få fall där åtal väcks blir bara var tredje fälld. Av de totalt 53 mordåtalade i dessa fall, där även åtalade för medhjälp och anstiftan ingår, har endast 17 personer fällts. Polisen menar att uppklarningsprocenten är lika låg i övriga landet.
Det finns en stor frustration inom polisen över att även de få som åtalas ofta kommer undan.
– Det känns som att vi som arbetar med det här inom polisen upplever att det rimliga tvivlet har blivit ett orimligt tvivel idag, säger Ghazale.
Domstolarna har höjt kraven på dokumenterade bevis utan några tvivel för att fälla.
– Man lägger inte ihop bevisen utan vart och ett av dem får stå för sig. Man söker inte sanningen eller gör en rimlighetsbedömning, sa Thomas Ahlstrand, åklagare mot internationell och organiserad brottslighet.
Polisen Nadim Ghazale upplever att beviskraven blivit för hårda och att gängkriminaliteten kräver ett annat synsätt.
– Vi är där i dag att det krävs ett filmat mord för att få någon dömd. De här gängen eller nätverken agerar som kollektiv och sätter skräck i folk som kollektiv. Och även om de inte vet exakt vad den andre ska göra så är de ändå lojala, säger Nadim Ghazale.
Därmed undanhålls uppgifter från rättsstaten som gör det allt svårare att ställa de skyldiga till ansvar.