Det är rena rama Orwell i regeringens kommitté för ”det demokratiska samtalet”. Man argumenterar för inskränkningar och censur i sociala medier mot dem som är oliktänkande. Men kallar det åtgärder för att stärka demokratin.

Denna obskyra kommitté är packad med vänsterfolk som har som främsta mål att tysta kritiker av regeringen. Detta sker genom att blanda ihop en stor mängd mycket olika företeelser i sociala medier.

Blandar samman personangrepp med argument

Man likställer systematiskt ”trakasserier” och ”näthat” med politiska åsiktsyttringar, vilka konsekvent beskrivs som ”desinformation” och ”propaganda”. Det förstnämnda är personliga angrepp som inte är lagliga, medan framförande av politiska åsikter kan betraktas som information eller desinformation, som argument eller propaganda, beroende på vilka åsikter man själv har.

Det brukar vara förtryckande diktaturer som blandar samman dessa olika aspekter på yttringar, allt för att kunna fängsla dem som är politiska motståndare för påstådda lagbrott. Men att S-MP-regeringen tillsatt en kommitté som förespråkar antidemokratiska inskränkningar i yttrandefriheten är häpnadsväckande.

USA är ingen demokrati

Skälet till slutsatserna är förmodligen den märkliga definition på demokrati som kommittémedlemmarna har.

Den särskilde utredare som leder kommitténs arbete, Carl Heath, skriver i Svenska Dagbladet om ”den amerikanska presidentadministrationen liksom av andra, ofta anti-demokratiska, grupperingar…”

USA är alltså inte en rumsren demokrati enligt denna svenska regeringskommitté. Det avslöjar vilken inskränkt syn på fri åsiktsbildning som råder på regeringskansliet.

Makten vill tysta folket

Från sin upphöjda maktposition anser kommittén att svenska väljare är till besvär när de uttrycker kritik mot S-regeringen. Sådan åsiktsbildning handlar, enligt den särskilde utredaren, ”om att störa våra demokratiska beslutsprocesser och vår förmåga att hantera svåra samhällsutmaningar.”

Kommitténs ambition om att inskränka i yttrandefriheten för oliktänkande och strypa den öppna debatten, presenteras som medel för ”stärkt demokratisk motståndskraft”.

George Orwell hade blivit imponerad.