Vänsterradikala perspektiv präglar mediebevakningen som utmålar polisens insatser mot gängkriminaliteten som det stora hotet och de kriminella som offer. Detta är förödande för den svenska rättsstaten som redan är försvagad och närmar sig sammanbrott.

I flera inslag riktar SVT kritik mot att polisen försöker upprätthålla ordningen i kriminellt utsatta områden.

SVT sprider rasistanklagelser utan grund

”Polisens krafttag mot gängen upplevs kränkande av boende i utsatta områden”, heter det i ett inslag 4 oktober. Journalistiken vinklas som att det är polisen som är problemet. Man ger stort utrymme åt presumtivt kriminella att klaga på polisen om att de blir ”illa bemötta”.

Många menar att de flesta som bor i dessa områden vill ha polis på plats för att skapa trygghet – genom att försvåra för kriminella.

Det är ju uppenbart att de som riskerar att gripas när de begår brott inte gillar polisens närvaro i området. Man ger också utrymme för kriminologer som försvarar de kriminella och anklagar polisen för rasism.

– Jag har exempel i mitt material där människor har blivit stoppade flera gånger på en dag. Människor som blir stoppade på basis av hur de ser ut, säger en kriminolog.

Men var är SVT:s bevis på att dessa personer inte är kriminella, har vapen på sig och är i färd med att begå brott när polisen stoppar dem?

SVT låter grova anklagelser mot polisen spridas, utan någon som helst grund.

Det är uppenbart att det här kan handla om mördare och våldtäktsmän som inför medierna klagar på att polisen inte låter dem begå brott i fred. Är det verkligen ett gott journalistiskt arbete?

I ett annat inslag ges samme kriminolog ännu mer uppmärksamhet för att sprida bilden av att polisen är problemet, inte de som begår brott. Under rubriken ”Risk för minskat förtroende för polisen” ondgör sig denne kriminolog över att polisen inte arbetar på ett mer ”demokratiskt sätt”, hur nu det skulle gå till när kriminella är i färd med att skjuta och spränga.

Denna kritik riktad mot en poliskår som är kraftigt överbelastad med en ständigt ökad kriminalitet som också blir grövre för varje dag.

Polisen behöver fler bombexperter

Expressen, 20 maj 2020.

Bilden av vad polisen har att hantera blir en helt annan när man studerar vad som efterfrågas från ordningsmaktens sida.

”Att förbygga och hantera sprängmedel i civilsamhället är en allt vanligare uppgift för polisen. Nu ska fler poliser genomgå den tuffa utbildning som krävs för att bli bombtekniker”, rapporterade Expressen i maj.

Arbetsbelastningen för bombskyddet har ökat kraftigt under de senaste åren, då både antalet hemmagjorda bomber ökat och kraftigare, avancerade bomber. Den förvärrade situationen har pressat på utvecklingen av arbetsmetoder och utrustning för polisens bombtekniker.

– Vi har lagt mycket fokus och träning på att bli mer operativa så att vi kan svara snabbt på kritiska händelser. Att få ner responstiden har blivit allt viktigare i vårt arbete, säger den operative chefen för polisens bombskydd.

Polisiär upprustning nödvändig

Ekot, 6 oktober 2020.

För att förhindra att bomber tillverkas och placeras ut där civila kan dödas i explosioner har polisen startat ett nytt bombdatacenter, rapporterar Sveriges Radio.

Med det nya nationella bombdatacentret hoppas polisen att man ska kunna binda fler sprängdåd till gärningsmän i den organiserade brottsligheten och på det sättet klaras upp fler brott och förhindra att fler begås. Idag blir de flesta bombangreppen ouppklarade och gärningsmännen fria att fortsätta bomba Sverige till underkastelse.

Medierna borde inte vara PR-organ för kriminella

Med tanke på denna allt hårdare press från kriminella borde svenska medier kunna ge en balanserad bild av polisens arbete mot brottsligheten.

Att stoppa och kontrollera de som misstänks för och ofta tidigare dömts för kriminell verksamhet är en självklar del av polisiärt arbete.

När medierna tvärtom låter kriminella gråta ut och anklaga polisen för rasism försvårar medierna arbetet mot otryggheten genom att pressa tillbaka ordningsmakten och ge moraliskt övertag till gängkriminella.

Journalistik ska vara opartisk. Det borde inte vara svårt att balansera svepande klagomål mot polisen med det som förklarar polisens insatser, dvs den allt grövre kriminaliteten. Och att polisens insatser sker å den demokratiska statens vägnar.