Plötsligt har det uppstått en majoritet för att fälla S-MP-regeringen – om Vänsterpartiet står fast vid sitt hot om att rösta för misstroende mot statsminister Stefan Löfven. Vem skulle komma efter honom? En annan av JÖK-partiernas ledare som statsminister? Historiska paralleller finns.

KOMMENTAR. Om V, SD, KD och M röstar för misstroende tvingas Stefan Löfven att avgå. Moderaterna sa för bara en vecka sedan att man inte tänkte rösta för ett misstroende mot statsministern. Nu har man ändrat sig igen och sluter upp bakom Vänsterpartiets initiativ.

Men menar V allvar?

Det finns dock stora tvivel på huruvida Vänsterpartiet menar allvar.

”Bluffen borde synas”, skriver Jimmie Åkesson när han förklarar att Sverigedemokraterna ställer upp på misstroendevotering.

Och erfarenheterna talar för att Vänsterpartiet drar tillbaka sitt hot, så som man gjort tidigare när man förstått att alternativet är ”värre” ur deras perspektiv.

Vad händer om Löfven faller?

Om V, KD, SD och M röstar för att avsätta Stefan Löfven som statsminister i riksdagen, ja, då får han sparken på fläcken.

Som entledigad statsminister, till dess riksdagen utsett en ny, får inte Löfven utlysa extraval (enligt Regeringsformen 3 kap 11 §). Han och regeringen kan dock strax före voteringen äger rum i riksdagen, då man förstått att man kommer att förlora, besluta om extraval. Det ska i så fall ske inom tre månader, i januari 2021.

Om extraval inte utlyses, är det upp till talmannen att lägga fram förslag till ny statsminister. När talmannens fjärde förslag röstats ned, då utlyses extraval automatiskt.

Finns alternativ statsminister?

Det är svårt att med dagens sammansättning av riksdagen se en möjlig statsminister. Det tog ju 131 dagar och en januariöverenskommelse för att få fram Löfven II.

Men Socialdemokraterna vill för allt i världen inte ha ett extraval. De kommer förmodligen att försöka få parterna på arbetsmarknaden att fortsätta förhandla om LAS, så att Vänsterpartiet tar tillbaka sitt hot om misstroende.

Bramstorp blev statsminister före koalition

Om det inte går, kanske Löfven gör som två tidigare S-ledare gjort. På försommaren 1936 släppte Per Albin Hansson fram Bondeförbundets partiledare Axel Pehrson Bramstorp som statsminister fram till valet efter sommaren. Efter valet gick Bondeförbundet i regeringskoalition med S. Statsministerposten i ”sommarregeringen” blev så att säga en belöning i förskott.

Olof Palme släppte fram Ullsten för att splittra de borgerliga

I närtid släppte Olof Palme 1978, sedan Fälldins regerings sprack, fram en liten mittenregering med folkpartiledaren Ola Ullsten som statsminister fram till nästa ordinarie val 11 månader senare.

Löfven skulle kunna ge stöd till Annie Lööf (C) som statsminister och försöka upprepa Per Albins frieri till Bondeförbundet 1936, alltså hoppas på ett nytt regeringsblock till nästa val. Problemet är att båda partierna är betydligt mindre nu än de varit. Det krävs att Lööf börjar älska Vänsterpartiet för att ett rimligt block med S-V-MP-C skulle kunna försöka vinna valet 2022.

Och det är ju fel fråga som ligger till grund för regeringsbyte, arbetsrätten. Där är V och C varandras huvudmotståndare.

I sista stund finner nog Socialdemokraterna något sätt att få V att backa och inte fullfölja hotet om misstroende.