Trots polisens insatser flyttar klaner och kriminella gäng fram sina positioner i Sverige. De blir allt starkare. Polisen varnar för att de ska samverka och bli än mäktigare.

I en underrättelserapport från polisen i Göteborg framgår att man varnar för återkommande sammandrabbningar mellan etniskt baserade narkotikanätverk med unga flyktingar från Afghanistan, Syrien och Somalia, rapporterar GT.

Nu fruktar polisen att grupperna ska ta till skjutvapen.

Etnicitet är ”kittet” i nätverken

Etnicitet eller nationalitet beskrivs i rapporten som det sammanhållande ”kittet” i nätverken.

– Det finns särskilda platser i centrala Göteborg som återkommer när det gäller narkotikahandel. De här platserna är attraktiva och det förekommer bråk om dessa försäljningsställen. På platserna verkar olika nätverk som ibland hålls samman genom gemensamt ursprung, och som ibland ryker ihop, men det finns också många andra konstellationer, säger en polis i Göteborg till tidningen. 

Upptrappning till skjutningar mellan gängen

Polisen har, enligt underrättelserapporten, också farhågor om att de unga nyanlända i nätverken ska rekryteras av tyngre nätverk, och även en oro om att de ska få tillgång till skjutvapen.

”Det finns också en oro om vad som händer om individer i dessa grupperingar får tillgång till skjutvapen och hur detta kan påverka de redan våldsamma sammandrabbningarna dem emellan. En sådan utveckling skulle vara särskilt bekymmersamt då nätverken i regel är verksamma i city-området där det oftast rör sig mycket folk.”

Göteborg allt osäkrare

De etniskt baserade nätverk pekas i polisrapporten ut som viktiga aktörer på de kriminella scenen. Det handlar om släktnätverk och etniska nätverk med lång närvaro i Sverige, men på senare år också om löst sammansatta nätverk av nyanlända unga män från Afghanistan, Syrien och Somalia. 

Dessa nya nätverk ägnar sig inte enbart åt narkotikahandel utan kopplas enligt rapporten också till personrån och våldsamma uppgörelser.

”Det sker återkommande stora våldsamma sammandrabbningar i centrala Göteborg mellan unga afghaner och framför allt unga syrier, men även somalier där de slåss om bra försäljningsställen för narkotika. Det har skett ett flertal knivskärningar i samband dessa bråk och polis har vid olika tillfällen anträffat tillhyggen/gatustridsvapen.”

Miljöerna beskrivs som ”stängda” och svåra för polisen att utreda och få information om. 

När våldet fått trappas upp är det svårt att stoppa

Just denna upptrappning av våldskapacitet är livsfarlig för ett civiliserat samhälle, eftersom det kan innebära att staten för alltid förlorar våldsmonopolet. Detta varnade professorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell för i höstas.

Han skrev att ”fenomenet inre väpnad konflikt kan bidra till att synliggöra dynamiken i ett skeende med stor destruktiv potential för ett samhälle. I den typiska inre väpnade konflikten bekämpar olika grupper varandra och i varierande grad en statsmakt som helt eller delvis förlorat sitt våldsmonopol.”

I sådana situationer eskalerar våldet, eftersom det är enklare än att backa tillbaka. Man har släppt spärrarna och våldet får sin egen dynamik. Agrell ger Libanon på 80-talet och Balkan på 90-talet som exempel där inre väpnad konflikt trappas upp till krig. Vid inre väpnad konflikt slås samhällsfunktioner sönder och de som kan flyr landet.

Agrell menar att våldsutvecklingen i Sverige har kunnat pågå ostörd alltför länge därför att både medborgare och politiker har betraktat Sverige som ett tryggt land. Men: ”För varje tomhylsa som slamrar i gatan skjuts Sverige i sank.” Statsmakten urholkas ur bit för bit och landet bryts sönder.