Löfvens regeringsförklaring: Världens tråkigaste reklamfilm

Idag genomfördes riksdagens högtidliga öppnande, men kraftigt nedtonat på grund av coronapandemin. Också regeringsförklaringen var avslagen.

Vi var fyra ledarskribenter och opinionsbildare som fick kommentera statsministerns regeringsförklaring i SVT Forum, och där utbröt lite debatt. Aftonbladets Anders Lindberg berömde Löfven för att hålla en kurs rakt fram. Jag kontrade med: ”Ja, han håller en kurs rakt mot isberget”.

Min summering var att regeringsförklaringen måste varit världens tråkigaste reklamfilm. Visserligen finns en tradition av att statsministern listar alla aktuella reformer och nämner så många olika intresseområden som möjligt. Men med tanke på den dramatiska tid vi lever i, hade man kunnat hoppas på lite mer energi och kraft från statsministern.

Livligare kommentarer i SVT

Nu blev det istället lite mer liv när både övriga partiledare och ledarskribenter fick kommentera regeringsförklaringen i SVT Forum efteråt.

Särskilt uppmärksammades att Ebba Busch (KD) konstaterade att oppositionen fått igenom 78 tillkännagivanden som är en grund för en ny regering. Busch svarade också ”helt klar ja” på frågan om det är M och KD som är ett regeringsalternativ inför nästa val.

Detta fick ledarskribenter från socialdemokratiskt och liberalt håll att gå i taket. De menade att det inte räcker med 78 tillkännagivande för att bilda en regering. Och frågor ställdes om hur M och KD kommer att gå SD till mötes.

Min reaktion var att de 78 tillkännagivandena – som är riksdagsbeslut av en majoritet med M, KD, SD samt annat parti där man röstar ner S-regeringens förslag – utgör en grund för dessa partier att bygga vidare på.

Rättat in sig i ledet

Dessutom är det så, sa jag i sändningen, att de andra partierna, också S, har ”rättat in sig i ledet efter SD i en rad frågor”. Med det syftade jag på migrationspolitiken och kriminalpolitiken, två av de mest brännande politikområdena i Sverige idag.

Så om man tittar på sakpolitiska frågor, borde M, KD och SD kunna jämka ihop sig i de 16 utskotten som arbetar i riksdagen. Man har två år på sig till valet att granska varandras politiska förslag – och inte minst lära känna varandra som personer. Sverigedemokraterna är ett förhållandevis nytt parti som de gamla partierna inte känner.

Jag var med under 1990-talets mitt om att skapa ”ekumeniken” ett återkommande samkväm med unga politiker ur M, C, FP och KD. Det möttes med stor misstänksamhet från partiledningarna, men tio år senare bildades alliansen som 2006 vann riksdagsmajoritet.

Samarbete med och förtroende för personer ur andra partier tar tid att bygga. Det måste man ha respekt för. Men jag tror att utskotten i riksdagen är nyckeln till att bygga tillräcklig samsyn mellan de tre partier som efter valet 2022 kan ha egen majoritet. Och få ordning på landet.