Situationen för kvinnor med låg pension har inte blivit bättre. Två år efter Pensionsmyndigheten slog larmrapport hävdas att läget för kvinnor med låga pensioner fortsatt att försämras.
Det är Birgitta Sevefjord, 75, ordförande i den politiskt fristående organisationen Tantpatrullen, som slår fast att utvecklingen inte går i rätt riktning.
– Fattigpensionärerna ökar, vi har flest i Norden och jämfört med EU är vi ett av de sämsta länderna på att kompensera för kvinnor för låga löner när de blir pensionärer, säger Sevefjord till Dina Pengar.
Under parollen ”Gammal tant behöver större slant” har man åter, efter ett tags pandemiuppehåll, börjat demonstrera utanför riksdagen på torsdagar.
Dagens hjältar, morgondagens fattigpensionärer
– Man måste höja kvinnolönerna i offentlig sektor. Dessa kvinnor som sliter i äldreomsorgen och hyllas som hjältar i dag är morgondagens fattigpensionärer. Låg lön ger låg pension, säger Sevefjord.
En av demonstranterna berättar att hon får ut cirka 12 700 kronor i månaden i pension efter skatt. Hon jobbade i många år som projektanställd och gick då som visstidsanställd miste om tjänstepension.
Som ensamstående klarar hon sig nätt och jämt genom att arbeta lite extra, plus hjälp från familjen.
Kravet som framför är att de som jobbat inom vård och omsorg eller handel, ofta på deltid eller som tim- eller projektanställda, också ska kunna få det drägligt efter pensionering.
Skamligt att 309 000 är fattigpensionärer
SPF Seniorerna hävdar att regeringens åtgärder hittills inte på långa vägar räcker till.
– Den senaste siffran för 2019 är 309 000 personer som hamnar under gränsen för risk för fattigdom. Ungefär två tredjedelar av dem är kvinnor och ofta har de passerat 75 år. Det är skamligt att det fortfarande är så här och att bristerna i pensionssystemet inte tas tag i, säger Eva Eriksson, ordförande i SPF Seniorerna.