Senaste måltavla för de kriminella familjebaserade närverken är Tillväxtverket, eftersom den myndigheten i coronatider betalat ut miljardbelopp i bidrag.
Kriminella finns där pengar finns. Mest pengar i Sverige finns i staten på grund av våra höga skatter. Att tömma staten som en slaktad gris är det alla klanerna arbetar heltid för att göra. Det är därför många kommit till Sverige. Tömma statskassan.
Bekräftar rikspolisens uppgifter om klaner
Den lokala polisen bekräftar den bild som bitr rikspolischefen Mats Löfving gav i Ekots lördagsintervju förra helgen, men vill inte gå på detaljer om de lokala läget, vilka familjerna är eller hur många personerna det rör sig om i deras område.
– Men de här grupperingarna har funnits över tid. Människorna som ingår är ofta släkt med varandra och det skapas en väldig lojalitet i gruppen, säger Tina Anderberg, polischefen i Landskrona.
– Man föds in i kriminalitet. Det blir ett sätt att leva, säger hon till Kvällsposten.
Tolv klaner på västkusten
I polisregion väst, där Halland ingår, finns tolv släktbaserade kriminella nätverk. De finns i Halmstad, Falkenberg, Laholm och Kungsbacka, enligt polisen.
– Nätverken är multikriminella och av maffiakaraktär, säger polisområdeschef Mats Palmgren till P4 Halland.
Släkterna styrs på ett hierarkiskt vis. Det man sysslar med är stölder, narkotikabrott och våldsbrott. Men också bidragsbrott i vid omfattning. Mycket handlar också om penningtvätt.
Polisen anser att det är svårjobbade ärenden. Och det är besvärligt att få personer lagförda för brott. Lojaliteten inom klanen är orsaken.
Flera klaner i Malmö
I Malmö finns flera släktbaserade kriminella nätverk. Deras verksamhet är ett stort problem för lokala polisen.
– De begår brott mot enskilda. Men de dränerar också välfärdssystemet på pengar, säger Mats Karlsson, chef för polisens underrättelseenhet i region Syd.
Tillväxtverket attackeras
Under vårens coronapandemi har polisen upptäckt attacker mot statliga Tillväxtverket, myndigheten som betalat ut miljarder i permitteringsstöd.
Mats Karlsson säger att det även finns gott om exempel av bidragsfusk kring statens tidigare subvention av elcyklar.
– I många fall betalas det ut jättemycket pengar. Men det finns alltjämt noll förmåga att kolla var utbetalningarna går, säger han.
Mats Karlsson tycker att det finns en naivitet hos beslutsfattarna.
– Det borde finnas en utbetalningsmyndighet som kontrollerar och samkör bidragen så bedragarna stoppas. När polisen får anmälan är det ofta för sent att göra något.