Många i USA anser valet av ny HD-domare som viktigare än presidentvalet. Det är att ta i, men efterträdaren till vänsterdomaren Ruth Bader Ginsburg kommer att påverka Högsta domstolen i årtionden.

KOMMENTAR. Ruth Bader Ginsburg, 87, arbetade som domare i USA:s Högsta domstol fram till sin död i fredags. Hon tjänstgjorde därmed i 27 år i domstolen sedan president Bill Clinton nominerade henne och fick henne godkänd av senaten 1993.

Högsta domstolen har stor makt och slår inte sällan ner på politiska beslut om nya lagar, eftersom de anses strida mot konstitutionen.

Ginsburg var den mest vänstervridne domaren och om president Trump nominerar och får senaten att godkänna en ny konservativ domare, kommer Högsta domstolen att ha sex konservativa domare och tre vänsterdomare.

Trump tänker nominerar kvinna

Nu hävdar medierna att det vore något märkligt om Trump nominerar och senaten godkänner en ny domare före presidentvalet eller efter valdagen fram till att presidenten svärs in för en ny mandatperiod i januari 2021. Det är naturligtvis trams från vänsterhåll. Hela nio av de samtliga 120 domare som utsetts har tillsatts av senaten under perioden mellan valdag och ny mandatperiod börjar.

Det är också beklämmande att höra hur medierna menar att det Ginsburg sagt till sitt barnbarn, att hennes efterträdare borde utses av nästa president, skulle ha någon som helst betydelse. Det är den demokratiska församlingen i form av senaten som godkänner eller underkänner den kandidat som presidenten föreslår.

Att president Obama inte fick igenom sin kandidat för fyra år sedan berodde på att Obama saknade stöd för sin kandidat i senaten.

Har ”sparat” Barrett för HD

Redan för nästan två år sedan avslöjades att Trump sagt att han ”sparar” Amy Coney Barrett för Högsta domstolen. Hon är en högt ansedd domare som godkändes av senaten som ”hovrättsdomare” 2017. Hon har arbetat för den legendariske HD-domaren Antonin Scalia.

Hon föddes 1972 i New Orleans. Hon är gift med advokaten Jesse Barrett och har fem egna barn och två adopterade från Haiti.

En nackdel med Barrett är att de kvinnliga republikanska senatorerna från jämna delstater kan komma att rösta emot henne, eftersom hon enligt dem kan anses för konservativ och profilerad i kulturkriget med vänstern.

Andra kvinnor lyfts fram

Eftersom nomineringen sker så nära inpå ett presidentval kan Trump väga in detta. Då är Barbara Lagoa ett möjligt alternativ. Hon är den första latinamerikanska kvinnan i Floridas Högsta domstol. Lagoa nominerades av Trump till ”hovrättsdomare” på samma sätt som Barrett – och fick mycket större stöd i senaten än Barrett, vilket gör henne till ett säkrare kort.

Också Britt Grant och Joan Larsen har nominerats av Trump till ”hovrättsdomare” och blivit godkända av senaten. De nämns också i spekulationerna om ny nominering.

*

Not: Ovan kallar jag United States Court of Appeals för ”hovrätt” eftersom det är närmsta underrätt till USA:s federala Högsta domstol, the Supreme Court of the United States.