Syftet med uppropet mot Sveriges Radio är att pressa public service ännu mer åt vänster. Men det är kravet på att kvotera efter hudfärg som är rasistiskt.
Extremvänstern har hittat ett nytt sätt att flytta fram sina positioner: man anklagar alla för rasism. Vi ser det i ”black lives matter” i USA, där vänstern anser det rasistiskt att svara ”alla liv räknas”. Alla räknas inte. Bara de mörkhyade. Vad är det, om inte den mest uppenbara rasism man kan tänka sig?
I Sverige har ett 30-tal medarbetare och tidigare medarbetare på Sveriges Radio skrivit ett upprop där de anklagar mediebolaget för rasism. Tjänsterna är inte kvoterade enligt hudfärg.
Och man tillämpar offerrollen maximalt.
– Våra idéer tas inte på allvar, vi tas inte på allvar. När vi går hela vägen och höjer våra röster till den som är högst ansvarig så avfärdas vi, säger en av undertecknarna till SvD.
Men vad är det som säger att de egentligen är synnerligen gynnade, att de med utländsk bakgrund får jobb före etniska svenska svenskar som har bättre kvalifikationer?
Hela uppropet är ett sätt att skrämma ledningen till att ge fler tjänster till en viss grupp. Och att skrämma med rasistkortet är det enklaste som finns.
Men att börja kvotera efter hudfärg är inget annat än att kapitulera för rasism. Då gör man yttre biologiska attribut till viktigare än kunskap och erfarenhet.
Vi har sett hur det går för Filminstitutet när de kvoterade det statliga filmstöd till kvinnliga filmmakare, istället för till projekt med största potential att bli lyckade filmer – aldrig har så få sett svenska filmer som sedan kvoteringen inleddes. Filmernas kvalitet har sjunkit i botten.
Att gå på kön eller hudfärg leder alltid till sämre utfall eftersom man inte sätter kompetens i första rummet.
Sverige och västvärlden måste slita sig loss från offermentaliteten och kraven på att praktisera rasistisk kvotering i fördelningen av anslag och anställningar.
Ingen har formulerat den rätta moralen bättre än Martin Luther King: Jag har en dröm, att mina fyra små barn en dag skall leva i en nation där de inte blir bedömda efter sin hudfärg, utan efter deras karaktär.
Låt oss gå på kompetens, erfarenhet och förmåga – inte efter det som syns.