Medier och universitet polariserar och tappar förtroende

Att mäta attityder är inte enkelt. Men en ny studie visar på dramatiska förändringar i förtroende för viktiga samhällsinstitutioner utifrån medborgarnas politiska värderingar.

”Vänster och höger är inte längre den givna blockindelningen, snarare kan skymtas konturer av ett nytt, konservativt block. Kulturella värderingar har fått en allt viktigare betydelse, där frågor om identitet, globalisering, kultur och gränsdragning av nationalstatens ansvarsområden är centrala”, skriver SOM-institutet i forskarrapporten Regntunga skyar (pdf) om samhällsopinionen under 2019.

Detta förändrade politiska landskap har flera samhällsinstitutioner inte förstått eller accepterat. Därför sjunker förtroendet för flera samhällsbärande institutioner i stora väljargrupper. De institutioner som tidigare uppfattats som balanserade och opolitiska har blivit allt mer polariserade.

SOM-rapporten borde vara en viktig ögonöppnare för mediehus och universitet. Det är skandal att de inte längre förmår prestera ett arbete som har förtroende brett i svenska folket. Respekt och förtroende skapas genom att inte politisera nyheter eller forskning i syfte att främja egna agendor.

Här krävs nya insikter av stora mått. Särskilt de verksamheter som finansieras av skattebetalarna måste utsättas för hård granskning så att de inte missbrukar anslag till politisk propaganda istället för till saklig och allsidig nyhetsförmedling eller vetenskaplig forskning.

Mediernas politisering har ökat dramatiskt

Medierna har inte följt med sin tid. Både press och etermedier har blivit allt mer politiserade.

”I början av mätperioden uttryckte Vänsterpartiets sympatisörer lägst förtroende för dagspressen jämfört med övriga sympatisörer. Numera präglas V-sympatisörerna istället av en hög andel förtroendefulla. [Allt medan] ett avsevärt lägre förtroende bland SD-väljare har bidragit till en betydande politisering. År 2019 uppgav exempelvis 15 procent av SD-sympatisörerna att de hade förtroende för svensk dagspress, att jämföra med 37 procent av V-sympatisörer och 41 procent av S-sympatisörer.”

Om mediehusen vill uppfattas som seriösa och oberoende måste de uppnå förtroende i alla delar av samhället, hos mediekonsumenter med skiftande politiska värderingar. Nu söker man bara stöd bland vänsterliberala sympatisörer, eller rättare sagt bekräftar deras världsbild med ”agendasättande journalistik”, och förlorar därmed sin ställning som förmedlare av sakliga nyheter. De ses istället som propagandamaskiner för en viss politisk riktning.

Universiteten allt mer polariserande

Än mer skrämmande är att universiteten inte accepterar att värderingsperspektiv och samhällsproblem har förändrats över tid. Man sitter kvar i sin vänsterradikalism, vilket undergräver trovärdigheten för den högre utbildningen.

Är det någonstans som saklighet, evidensbaserade fakta och oberoende vetenskap borde vara grunden för verksamheten så är det den högre utbildningen. Polariseringen kommer att bli deras grav, om de inte slutar upp med att stödja radikala politiska modetrender.

Politiker har alltid polariserat

Mindre förvånande är att Europaparlamentet har legat på en högre grad av polarisering. Det är ju politikens livsluft. Man har blivit något mer polariserat, men skillnaden mellan ett politiskt parlament och media/universitet har krympt. Det säger något om de sistnämnda institutionernas partiskhet till förmån för ena sidans perspektiv.

Polis och sjukvård klarar sig bättre

Tack och lov finns det några institutioner som klarar sig bättre.

Polis och sjukvård är grundläggande institutioner i samhället och de är inte alls lika polariserande som medier och universitet. Förtroendet har dock blivit något mer politiserat sedan 1990-talet. Förmodligen slår den allmänna polariseringen mellan radikaler och konservativa igenom också här. Vänstersidan blir mer emot polisen, medan konservativa värnar ordningsmakten mer än vad borgerliga liberaler gjort.