Systemfel när arbetslösheten är hög men ingen vill plocka blåbär

Antalet arbetslösa har ökat kraftigt, med cirka 150.000 till 575.000 personer, sedan förra sommaren. Men bärplockningsföretagen står utan personal när inte utländsk arbetskraft kan komma. Svenska ungdomar går hellre på bidrag än plockar bär.

Under juni steg arbetslösheten till 9,8 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) och antalet arbetslösa uppgick till 575.000 personer. Det är en ökning med 35 procent, eller omkring 150.000 personer, sedan samma period förra året.

Trots denna stora arbetslöshet finns samtidigt mängder med oplockade lingon och blåbär i skogarna. Risken är stor att någon bärplockning inte blir av, eftersom utländska bärplockare inte kan komma till Sverige på grund av corona.

Svenska arbetssökanden vill inte plocka bär. Nu varnar livsmedelsbranschen för att det blir på sylt nästa år.

Moraliskt och kulturellt förfall

Det vi bevittnar är ett moraliskt förfall. Att bärplockning inte duger för arbetslösa är bevis på systemfel. Och, som Fredrik Haage skriver i ledare i Smålandsposten, handlar det inte om ett ekonomiskt systemfel utan ett kulturellt sådant.

”Svenska ungdomar vägrar ta de här jobben. De är för monotona och slitsamma för dem. Eller så är svenska ungdomar för bortskämda. Vilket man vill. Men de fåtaliga blåbären påminner om något som aldrig varit särskilt populärt att föra på tal i det välordnade välfärdslandet; att välstånd kan bli sin egen fiende.”

Han fortsätter, ”Förr i tiden var det självklart att man tog i fysiskt när det behövdes. Och att man gjorde det under veckor i sträck om det var så. Det var inget öde som enbart lägre klasser var låsta vid.”

Att hjälpa till med åtminstone tillfälligt fysiskt arbete var självklart och att vägra hade varit kulturellt främmande. Men idag struntar allt fler i helheten, i vad som är bäst för gemenskapen i stort.

Samhället bygger på skyldigheter likväl som rättigheter

Och orsaken finns att hitta i sättet som välfärden är uppbyggd. Människor anses ”ha rätt till” än den ena och än den andra förmånen på skattebetalarnas bekostnad. Detta helt oavsett om man ens försökt fullfölja skyldigheter och plikter gentemot samhället. Det är ett farligt socialistiskt tänkande som urgröper samhällets, ja, civilisationens möjlighet att fortleva.

Haage tvivlar på att vi kan få en framtida regering som ”är beredd att dra åt tumskruvarna så hårt på arbetslösa ungdomar att de faktiskt ger sig ut för att svettas i naturen”.

Rakryggad konservatism skulle människor vilja ha

Jag hoppas däremot att vi redan efter valet 2022 kan få en konservativ regering som tar itu med detta moraliska och kulturella förfall. Att göra rätt för sig är ryggraden i svensk identitet. Den stämmer en majoritet av svenska folket in i. Och den ligger också i linje med vad ekonomiskt liberala gillar, att använda ekonomiska incitament som har normerande verkan.

En regering som framför detta budskap – om att med rättigheter följer skyldigheter för den som vill värna vår svenska välfärd – skulle inte tappa i opinionen. Snarare öka sitt stöd.

Politik är inte att framföra en massa lösryckt tyckande. Politik är att presentera beslut och åtgärder som bygger på en moralisk logik som väljarkåren kan ta ställning till. Om man förklarar att förmåner och rättigheter också har ett pris i skyldigheter och uppoffringar, är jag övertygad om att en stor majoritet i Sverige skulle ställa upp. Ja, tacka för att ärlig, sund och begriplig politik äntligen framförs.