En rapport från Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, belyser Sveriges krisberedskap och finner den undermålig. Det gäller allt från nedlagda beredskapslager till oklar ansvarsfördelning och senfärdig information.

Coronapandemin har visat hur nedprioriterat beredskap att hantera krissituationer är i hela det svenska samhället. 

Trots expertvarningar och flera förebud om en global pandemi hade Sverige 2020 en ofullständig beredskap, konstaterar 16 forskare i rapporten ”Perspektiv på pandemin” inför ett seminarium nästa vecka.

Bristen på intensivvårdplatser, obefintliga beredskapslager av skyddsutrustning och medicin är sådant som dominerat medierapporteringen. Men minst lika viktigt är svagheter i hur Sverige är organiserat inför en kris som denna.

Oklar ansvarsfördelning

God beredskap kräver att det finns tydlig ansvar i alla delar. Enligt svenska statens ansvarsprincip ska den aktör som har verksamhet i ett normalläge också vara ansvarig i en kris. Men här finns en inbyggd motsättning, konstaterar rapporten. Regeringen angav redan 2010 att det som kännetecknar en kris ”är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation”. 

”Ansvarsprincipen blir svår att upprätthålla när hela systemet överväldigas av krisen”, skriver Pär Eriksson.

I en kris måste ansvaret flyttas uppåt för att åstadkomma nödvändig samordning och ledning, konstaterar han.

Nationell ledning saknas

I andra kapitel kritiserar att Sveriges nationella ledning är alltför svag och måste stärkas.

”I dag ser vi att krisberedskapens resurser och principer, som ansvarsprincipen, inte riktigt räcker till. I det nya civila försvaret ser vi behov av en tydligare överbyggnad i form av en nationellt samordnad beredskap liksom en förstärkt grund i form av extra resurser och ökande redundans”, skriver Jenny Ingmarsdotter och Daniel Jonsson. 

Statsvetaren Ola Svenonius konstaterar att myndigheterna reagerade sent och gav en så generell information om hur smittan skulle undvikas att det skapade osäkerhet. Ett lokalt exempel är hur myndigheterna hanterade skidturismen i Jämtland. Det skapade grogrund för rykten och konspirationsteorier.

Psykologiskt försvar

Förslaget om en nystartad myndighet för psykologiskt försvar är alltför snävt utformat, menar Sebastian Bay, expert på desinformation. Den nya myndigheten borde få en bredare uppgift att stödja myndigheter, regioner och kommuner så att de kan informera i fred, kris och krig.

Rapporten har också globala utblickar. Pandemin förstärker det auktoritära anslaget i Ryssland. Motsättningarna mellan Kina och USA har skärpts och klyftan till Europa ökat, rapporterar försvars- och säkerhetspolitiske reportern Mikael Holmström i DN.

.