Den fria åsiktsbildningen är hotad. Allt fler som uttrycker sin åsikt blir utsatta för repressalier genom att förlora jobb eller uppdrag. Därför borde ny strafflag införas mot åsiktsförföljelse, menar PR-rådgivaren Daniel Claesson i debattartikel i Dagens juridik.

Att kräva bojkott mot någon som uttrycker ”fel” åsikt har blivit allt vanligare. Det har länge drabbat Sverigedemokrater, men har blivit allt vanligare. I amerikansk debatt kallas fenomenet ”cancel culture” eller ”deplatformering” när ett drev av aktivister och även namnkunniga personer startar mot en person i syfte att de inte bara ska tystas utan även straffas, genom att förlora sitt arbete, uppdrag och liknande.

Daniel Claesson nämner några exempel som uppmärksammats i svensk debatt, som regissören Stina Oscarson, musikern Christer Sandelin och nyligen Alexander Bard som efter ett av kritikerna feltolkat twittermeddelande sparkades från ett program i TV4.

Men de flesta som drabbas är inte kändisar utan helt vanliga människor. ”Lärare på skolor där elever eller föräldrar snappat upp något i en social mediekanal, lektorer som fått aktivistiska studenter emot sig eller anställda på företag som på sin fritid uttryckt en kontroversiell åsikt och där någon sökt fram arbetsgivaren”, skriver Claesson.

Detta agerande strider mot grundlagens portalparagraf, där det står: ”Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.”

Att inskränka åsiktsbildningen genom bojkotter strider mot grundlagens anda. Claesson menar att de personer som ägnar sig åt åsiktsdrev med krav på bojkott egentligen ägnar sig åt ren förföljelse. Den vars åsikt man ogillar jagas genom att arbetsgivare söks upp för att framföra ofta hotfulla krav på åtgärder mot den som framfört ogillad åsikt.

”Juridiskt ligger detta i en gråzon mellan förtal och utpressning”, skriver Claesson och föreslår nytt brottsrubricering: åsiktsförföljelse.

Att kontakta ett företag i syfte att få en person uppsagd på grund av dennes åsikter är mer än ett förtal. Genom hot om skandalisering, som det står i lagtexten om utpressning, vill man få företaget att agera.

Förut, före internet, kunde enskilda personer inte göra någon skada i sitt hotfulla agerande eftersom man inte hade metoder att sprida sitt totalitära agerande. Men med internet och sociala medier kan vem som helst starta drev mot en person. Därför finns ett behov av ny lag om åsiktsförföljelse.

Till Åsiktsförföljelse skulle då den kunna dömas om man kontaktat arbetsgivare, uppdragsgivare eller annan i syfte att få en person sparkad eller dennes uppdrag avbrutet på grund av åsikt som den personen hyser eller har uttryckt.

Den som vidtagit upprepade kontakter i detta syfte borde kunna dömas för grovt brott, menar Claesson. Straffet borde ligga i spannet mellan förtal och utpressning, det vill säga böter eller fängelse upp till 2 år, för grovt brott upp till 4 år.

”Vi behöver återgå till ett mer respektfullt utbyte av tankar och åsikter i Sverige. Företag och arbetsgivare ska inte användas som mellanhänder för att komma åt meningsmotståndare. Att sätta stopp på den åsiktsförföljelse som idag pågår är en viktig markering av demokratins betydelse”, avslutar Daniel Claesson i Dagens juridik.