Idag möts parlamentariska migrationskommittén och partierna har lagt fram sina ”förhandlingsbud”. Frågan tycks vara om S ska göra små skärpningar med M, eller inte med MP. Det är ett skamligt maktspel.

Faran är att kommitténs arbete resulterar i mycket lite skärpningar, trots att Sverige de senaste åren beviljat över 100.000 uppehållstillstånd per år medan äldre inte behandlas som människor i vård och omsorg.

Sverige behöver skattemiljarderna till den egna befolkningen, inte till att leka ”humanitär stormakt” för att få ryggdunk från politiker i andra länder.

Pest eller kolera?

Partierna i migrationskommittén förhandlar. Mest talas det om huruvida att Socialdemokratin ska få med sig Moderaterna på ett urvattnat förslag om skärpningar av migrationspolitiken. Förmodligen säger S-ledamöterna till M-ledamöterna att längre än så här kan vi inte gå, för då avgår MP ur regeringen. M ska alltså lockas att få några smulor, så att S-MP kan fortsätta regera.

Alternativet är att M står på sig, och S tvingas göra upp med MP. Vilket kan betyda återgång till Reinfeldts MP-uppgörelse.

Också Sverigedemokraterna har att avgöra vad som är värst: fortsatt stor invandring på över 100.000 uppehållstillstånd per år, eller att få igenom vissa begränsningar. Men långt färre än de man önskar.

Valsituationen är lite som att välja mellan pest eller kolera. Att få till stånd vissa begränsningar är bättre än inga alls, eller ökad invandring. Men att avstå från att driva hårdare krav kan innebära förlorat förtroende i väljarkåren.

Partiet har slagit fast några ”röda linjer” som man inte tänker överträda i förhandlingarna.

Röda linjer för SD

Inför dagens sammanträde har Sverigedemokraterna till övriga ledamöter lämnat över sammanställning om var gränserna går för att partiet ska kunna vara med på en överenskommelse om migrationspolitik.

Ingen anhöriginvandring för alternativt skyddsbehövande
Ett av partiets krav är, rapporterar TT, att alternativt skyddsbehövande inte ska ha rätt till anhöriginvandring. De är en stor grupp av de som får skydd i Sverige. SD anser att endast de som beviljats skydd som flykting ska ha rätt till anhöriginvandring, men först när man varit lagligt i Sverige i två år.

Skärpta försörjningskrav för anhöriginvandrade
Sverigedemokraterna kräver också skärpa försörjningskrav för anhöriginvandring, dvs högre belopp för ”tillräckligt hög inkomst”.

Accepterar vissa undantag från försörjningsstöd
SD accepterar, enligt TT, däremot de undantag för försörjningskrav som finns i EU-lagstiftningen. Ett sådant undantag är om den som fått skydd som flykting ansöker om familjeåterförening inom tre månader efter beslut om uppehållstillstånd.

Kortare tid för tillfälliga uppehållstillstånd
Ett av Sverigedemokraternas röda linje är att Sverige lägger sig på EU:s miniminivå när det gäller tidsbegränsade uppehållstillstånd. Det innebär tre år för flyktingar och ett år för alternativt skyddsbehövande.

Nej till kryphål för asyl
SD säger nej till uppehållstillstånd av humanitära skäl, det vill säga av ”synnerligen ömmande omständigheter”. Här har flyktingaktivister skapat ett kryphål så ännu fler som inte är flyktingar kan få stanna.

Volymmål: noll
I det som är en huvudfråga för S och M, om man alls ska införa ett volymmål för asylinvandringen, har SD ett tydligt besked: När det gäller asylmottagandet ska inga asylsökande beviljas uppehållstillstånd under överskådlig tid.

Fler måste utvisas
SD anser också att fler personer som ska utvisas ska sättas i förvar i väntan på att utvisningen kan verkställas, samt att preskriptionstiden för utvisningsbeslut avskaffas.

Klassiskt socialdemokratiskt maktspel

Socialdemokratin slits mellan flyktingaktivismen i MP och bland många av partiets egna aktiva på ena sidan, och S-kommunpolitiker och LO-arbetare som vill se skärpningar eftersom man lever i en verklighet som tyngs av invandringen.

Hela migrationskommittén är egentligen till för att lösa ett partiinternt dilemma inom S. Om partiet kan få med sig M på några skärpningar, kan man motivera överkörning av MP. Då löses de interna problemen i S, samtidigt som M neutraliseras och MP marginaliseras. Därtill hoppas man med detta att luften ska gå ur ambitionerna om ett konservativt block. Då kan S fortsätta regera också efter valet 2022, även om man tappar än fler väljare.

Alltså: klassisk socialdemokratisk maktspel.

Kommer en uppgörelse att nås?

På kort sikt är det naturligtvis önskvärt med fler skärpningar i migrationspolitiken. Men jag menar att priset är för högt om dessa skärpningar är marginella, och de samtidigt omintetgör en regering som efter valet 2022 skulle kunna gör betydligt mer på området.

Sverigedemokraterna visar förhandlings- och kompromissvilja, men de eftergifter partiet presenterat är förmodligen för mycket för S, C och L. Därför kommer SD att, om man inte får sina bud accepterade, kunna reservera sig och kritisera kommitténs majoritetsförslag i valrörelsen 2022.

Därför är Moderaterna nyckelpartiet. Många i partiet tycker frågan är jobbig efter Reinfeldts fadäser och vill säkert ta skydd bakom S. Man kan då försvara de begränsade åtgärderna med att ”det var detta som var möjligt att uppnå” med S. Men går man med på uppgörelse med marginella förändringar, ansluter sig Moderaterna i praktiken till den rödgröna regeringssidan. Man slutar vara ett oppositionsparti, precis som C och L.

Jag har i flera år hävdat att Moderaterna är det nya mittenpartiet. Och här bekräftas det än en gång. Moderaterna avgör om det ska finnas ett realistiskt regeringsalternativ i valet 2022, eller om man för tredje valet i rad ska fega ur eller låta sig bli utmanövrerade av Socialdemokratin.