Vi måste våga tala om rasismen mot majoriteten och det antihumanistiska manshatet. Rasism och hat blir inte acceptabelt bara därför att de som hatar säger sig ha goda avsikter.
Inom vänsterkretsar har en löjlig definition av rasism fått stor spridning. Den går ut på att bara minoriteter kan utsättas för rasism. Därför kan man uttrycka nedlåtande rasistiska ståndpunkter om etniska svenskar. Och man kan öppet hata män. Det är i det goda syftet att lyfta minoriteter och kvinnor som kollektivt varit förfördelade i historien.
Enskilda fall säger inget om helheten
Det har blivit plågsamt närvarande nu under upplopp, vandaliseringen och förstörelsen på många håll i USA. Man tar utgångspunkten i en händelse av grov polisbrutalitet i Minneapolis, där polismannen var vit och den dödade var svart. Ingripandet har kraftfullt fördömts och redan fått tydliga rättsliga efterspel i att de polispatrullen som var inblandade har avskedats och åtalats för vållande till annans död.
Detta enskilda exempel, eller de andra fall som får stort medialt genomslag, kan inte för de faktiska agerandet i varje situation skuldbelägga några andra än de inblandade.
Däremot finns ett politiskt och moraliskt ansvar att analysera och värdera hur kriminaliteten i ett land ser ut och hur det ska minskas. En viktig faktor som borde dämpa känslorna är att – utanför mediernas strålkastare – är det vita människor som i mycket högre grad utsätts för våldsbrott av svarta, än tvärtom (se Samtiden här).
Det får inte vara så att vissa mord och dödsfall är ”viktigare” än andra. Allt våld ska granskas och sättas i ett samhällsperspektiv.
Aristoteles visade vägen
Vi människor är självständiga, tänkande och agerande individer i vår egen kraft. Vi är, som redan Aristoteles konstaterade, moraliska varelser som borde sträva efter livskvalitet, och att vägen dit är att leva i enlighet med dygderna.
Vi är som enskilda individer inte skyldiga för vad andra människor gjort. Vi som individer har ingen kollektiv skuld till någonting. Vi människor är däremot ansvariga för våra egna handlingar. Och det är för dem vi ska dömas – eller prisas.
Vänsterns oförblommerade rasistiska hat
I ledare i Kristianstadsbladet skriver Carolin Dahlman under rubriken, Rasism mot vita är lika illa som rasism mot svarta:
”Häromdagen skrev debattören och Expo-medarbetaren Bilan Osman på Facebook, apropå Floyds död: ’För var dag som går så pallar jag inte med vita människor’. Osman hade ’börjat känna ett förakt för vitheten’. Dessutom skrev hon svepande om ’vår’ existens och ’era’ insikter – som om alla individer med en viss färg på huden tyckte lika och hörde ihop i kamp mot de andra.
Det var otäck läsning. Vad då pallar inte med vita? Vad menas med förakt mot vitheten? Vi och dom? Rasismen i hennes uttalanden var rå och oförställt.”
I kommentarerna till Osmans inlägg försvarades den irrationella avskyn mot alla som har en viss hudfärg. Dahlman listar några:
– Vita är fega och sjuka.
– Om inte jag sagt det förut jag säger de nu hoooorunge va jag hatar vita människor.
– Domen dagen kommer att bli en galen dag för vita människor.
– Hatar vita människor.
Liknande hat och förakt har SSU:aren och den av Aftonbladet utsedde ”ungdomshjälten” Marwa Karim, med formuleringar som att män ”är äckliga varelser som lever på vår jord”, visat i debattartikel på sajten Nyheter24.
All rasism och grupphat är förkastlig
De gamla partierna låtsas som det regnar. Dessa rasister får medverka i medierna, inte för att ställas till svars för sin omoral utan som företrädare för ”det goda”. Ingen faktagranskning, inga motfrågor, inget ifrågasättande.
Jag hoppas att de tre oppositionspartierna i konservativ samverkan kan ta spjärn mot all rasism och allt hat mot ett visst kollektiv. Det är aldrig rätt att se en person bara som en representant för en ras eller grupp. Denna kollektivism är lika destruktiv som kommunismen på sin tid. Den leder enbart till ökade motsättningar, ökat våld och i värsta fall till folkmord.
Konservativa måste träda fram som förnuftets röst. Våra samhällen är inte perfekta. Orättvisor finns. Och uppenbarligen rasism. Men det är genom att upprätthålla lag och ordning, och sedan genom demokratisk, öppen och respektfull samhällsdebatt komma framåt.