Jösses. Den gamle vänsteraktivisten och Oscarsvinnaren Michael Moore granskar i sin nya dokumentärfilm den enorma mångmiljardindustrin kring ”grön energi”. Och krossar miljörörelsen genom att visa hur den bedrar folk med falska förhoppningar som leder till än värre skövlingar av naturen.

Micheal Moore är en av de mest hyllade dokumentärfilmarna i mediehistorien eftersom han hånat och drivit med amerikanska högern. Därför har många blivit chockade över hans nya film, ”Planet of the humans”.

Där hänger han och medarbetaren Jeff Gibbs ut sådana uppburna och Oscarsbelönade miljökämpar som Al Gore, som sålde sitt tv-bolag till Al Jazeera, ett företag vars ägare tjänar miljarder på att sälja fossila bränslen till världen.

Miljörörelsen sågas jäms med fotknölarna för att de säljer sig till den miljöskadliga industri som behöver ett fikonlöv för att dölja sin smutsiga verksamhet.

Som den vänsteraktivist Moore är vänder han sig mot ekonomisk tillväxt och ser befolkningsökningen som huvudproblem. Där har han ju helt fel.

Solpaneler som räcker för en brödrost

Men trots det är hans film både intressant och viktig. Han avslöjar en mycket skadlig samverkan mellan politiker (som vill locka väljare genom att framstå som goda och gröna), kapitalister (som vill se bra ut i marknadsföringen) och miljörörelser (som blundar för att ”förnybar” energi kan vara smutsigare och skadligare än fossila bränslen).

Roligast blir ”Planet of the humans” när den använder jordnära exempel för att visa på hur hyckleriet dominerar i miljödebatten. Under en miljökonsert, där arrangörerna hävdar att all energi de använder är förnybar, går Gibbs med kameran bakom scenen och finner uppradade solpaneler. Men teknikern som sköter dem erkänner att de ”bara räcker till att värma upp en brödrost”. Resten av energin under miljöeventet kommer från dieselaggregat.

Samma sak när lokala politiker visar upp en ny solkraftsanläggning som täcker en hel fotbollsplan. Den driftansvarige medger att panelerna bara räcker till el för tio hushåll, och endast när solen skiner.

Solpanelsparker blir snart milsvida skrotupplag.

I filmen intervjuas experter som påpekar att såväl stora vindkraftsverk som solpaneler inte håller i särskilt många år. Sedan måste de bytas ut, trots att enorm energi och material gått åt att tillverka dem. Filmen sveper över en öde solpanelspark som är nedlagd, där panelerna rostar och glas ligger krossat på marken. Det som en gång varit orörd natur har blivit en nedskräpad industritomt. Allt för att tillfredsställa naiva miljöaktivister.

Biomassa betyder skövling av skog och landskap

En borgmästare i det samhälle där den första större solpanelparken byggdes berättar att man räknade med många nya jobb och utveckling, men av det blev intet. ”Jobben försvann fort.” Det är så sol-och-vårare alltid gör: man lovar stort och håller inget.

Värst – och bäst – blir det när filmmakarna avslöjar vilket enormt miljöbedrägeri som biomassa är. I USA skövlas orörda skogar för att bli flis som eldas upp i många ton per dygn, och lämnar ökenlandskap efter sig. Det är vad miljörörelsen kallar ”förnybart”, eftersom nya träd kan växa upp. Men istället blir marken torr och obrukbar. Och hur länge räcker skogen? All skog i hela USA skulle räcka till uppvärmning i ett år.

Biomassa är det som miljardärer som Michael Bloomberg, demokratiske politikern som inte blev presidentkandidat, satsar på. I anläggningarna eldas inte bara skogen upp, utan också gamla bildäck, matavfall och annat som skapar luftföroreningar och sanitär olägenhet för närboende.

Men ”biomassa” låter bra. Det kallas ”grönt”, ”förnybart” och är ”fossilfritt”. Det lurar både politiker, väljare och konsumenter.

Vad som krävs är fungerande teknik

Om man inte ställer upp på lägre ekonomisk tillväxt och minskad befolkning så som Michael Moore förordar, vad är då lösningen? Svaret är att i första hand satsa på det fossilfria vi har och vi vet är effektivt – vattenkraft och kärnkraft. Sedan måste teknikutvecklingen ha sin gång – utan politiska pekpinnar och statliga stöd som gynnar snabba men ineffektiva och korrupta lösningar.

Vi får helt enkelt inte vilja för mycket och för snabbt. De som hoppas på genvägar och quick fix är lätta byten för bedragare. Det Moore visar är att politiker och aktivister faller lätt för lösningar som är dåliga för miljön och allt annat än gröna. Stora statliga anslag ger inte bättre lösningar, men lockar till sig tjuvar och bedragare.

Mänskligheten – i den kristna västvärlden – har alltid skapat nya tekniska lösningar när de gamla inte längre är hållbara. Ett exempel är telefoni. Det sades att koppar kommer att ta slut när Kina bygger telefonnät. Men istället uppfanns mobiltelefonen som inte behöver telefonledningar.

Förr eller senare kommer vi att lära oss tämja den enorma energi som strömmar mot jorden från solen. Men vi får inte ha så bråttom att vi faller för svindlare.

*

Se hela dokumentären på YouTube: Planet of the Humans. (Inget TV-bolag eller streamingtjänst som Netflix vågade stå för distributionen. Och miljörörelsen har försökt få YouTube att plocka ner filmen.)