På drygt en månad har över ett tusen personer dött i covid-19 i Sverige. Från första dödsfallet 11 mars till igår 13 april är 1.033 dödsfall registrerade. Men siffrorna är ytterst osäkra.

En del kritik mot Folkhälsomyndighetens coronastrategi är obefogad eller för tidigt väckt. Men det som förvånar mig och många andra är hur osäker den statistik är som redovisas, inte minst av en så icke tvetydig sak som dödsfall. Detta särskilt som dessa siffror hävdas vara en viktig faktor för att avgöra om gällande strategi för begränsning av smittspridningen varit väl avvägd, alltför svag eller onödigt hård.

Men även dödstal är föremål för kvantifiering. Regionerna är särskilt slöa på att rapportera dödsfall under helger. Men är det verkligen en ursäkt? Är inte kvick och korrekt rapportering av grunddata, som sedan effektivt och pedagogiskt ställs samman, ett sätt att visa att myndigheterna tar situationen på allvar? Är det inte värt några övertidstimmar för några av alla byråkrater som befolkar vårdapparaten?

Att sjukhus och andra vårdinrättningar skulle låta dödsfallsrapportering bli liggande i flera dagar låter häpnadsväckande likgiltigt, särskilt om denna rapportering är avgörande för att löpande utvärdera om landets strategi mot viruset håller eller behöver justeras.

Fler döda i corona fångas upp i Sverige än annorstädes

Men även om regionerna drar benen efter sig i rapporteringen, menar Folkhälsomyndigheten att vi i Sverige ändå rapporterar betydligt fler dödsfall knutna till covid-19 än andra länder.

Så här går det till: Statistiken över avlidna ”visar antalet personer med bekräftad covid-19 som avlidit, oavsett dödsorsak.” När jag frågar epidemiolog på Folkhälsomyndigheten vad det betyder, är det vår utbredda användning av personnummer som spelar in. Om en person testats positiv för covid-19 och denne sedan dör i bilolycka, kommer personen automatiskt med i dödstalet för pandemin (iallafall initialt).

I andra länder räknas, tvärtom höll jag på att skriva, endast personer som avlidit på sjukhus med i den officiella statistiken över dödsfall till följd av covid-19. Mörkertalet i exempelvis Italien kan vara mycket stort.

Epidemiologi har sina egenheter

En annan faktor som stökar till det är att testning inte skett av alla som dör i influensa. Det gäller i alla länder. Och vid alla influensasäsonger.

Därför sker beräkningar av ”överdödlighet” för att kunna uppskatta hur dödlig en influensa varit. Med hjälp av statistik och demografi beräknas hur många som extra dödsfall som inträffat och kan bero på de influensor som drar fram mer eller mindre varje år.

Senaste influensasäsongen 2017-18 beräknas 1.012 personer avlidit i influensan i Sverige enligt Folkhälsoinstitutets Influensarapport 2017-2018.

Dödstalen beroende på sjukdom är alltså mycket större än vid bilolyckor eller andra dramatiska händelser. Under en pressträff med Folkhälsoinstitutet nämndes att 80 personer dör per dygn i hjärt- och kärlsjukdomar, alltså omkring 2.400 döda per månad.

Först när covid-19 har slutat orsaka död, andnöd och nedstängning kan epidemiologin ge beräkningar över ungefär hur utfallet blev. Dit är det ännu långt.

Men detta ändrar inte det faktum att de aktuella dödsfallen till följd av covid-19 måste kunna rapporteras mer effektivt, så att vi kan utvärdera den förda strategin.