När finansminister Magdalena Andersson presenterade regeringens vårbudget, inkluderade hon också de fem (!) extra ändringsbudgetar som hon lagt fram sedan budgeten för 2020 antogs i december.

Aldrig under de 40 år som jag mer eller mindre dagligen följt svensk politik har läget varit så oklart som nu. Ett virus har vänt upp och ned på alla prognoser.

Ekonomisk politik på gissningar

När finansministern på förmiddagens presskonferens fick frågan om hennes konjunkturprognos håller, med tanke på att statliga Konjunkturinstitutet förändrar sin bedömning, svarade hon att i dessa tider får nog ”prognoser” snarare ses som ”beräkningar”.

Jag skulle vilja gå längre. Underlagen för statens ekonomiska beslut bygger nu på ”rena gissningar”.

Finansministern fick då frågan om inte regeringens beräkningar är överspelade. Hon svarade, ”inte helt”.

Skälet är det här förgrymmade viruset, covid-19, som fått hela världsekonomin att stanna upp. Allt i syfte att begränsa smittspridningen så att intensivsjukvården ska hinna med och färre dö.

Hur ska politiken kunna mildra de samhällsekonomiska konsekvenserna av att så mycket tvingas stanna upp och stängas ned? Och frågan går inte att besvara, eftersom ingen vet hur länge detta stopp ska pågå.

Vi är alltså i ett mörkt rum utan att kunna säga något om framtiden.

Det kan bli dyrt att vara snål

Alla partier är överens om att staten måste försöka rädda de företag och jobb som skulle kunna komma igång igen när virusfaran är över. S-regeringen har varit väldigt försiktig och föreslog först lån till hög ränta. Men regeringen har sedan lyssnat på oppositionen, och satsar nu uppemot 200 miljarder kronor i både insatser för företag och för arbetslösa.

Men oppositionen vill satsa mer för att rädda fler. ”Det kan bli dyrt att vara snål”, sa Oscar Sjöstedt (SD) när han kommenterade vårbudgeten. ”Varje krona vi inte satsar nu på att rädda jobb och företag, riskerar att bli två, tre kronor sedan.”

Virusvågen blåser över snabbt?

Det är omöjligt att säga hur länge ekonomin blir nedstängd, men jag hoppas att det värsta blåser över nu i april-maj så att vi kan öppna upp successivt därefter. Det kräver att smittspridningen inte orsakar överbelastning på intensivvården, att testningen ökar så vi får bättre koll på viruset och att vaccin sedan definitivt kan sätta P för covid-19.

Om det inte blir så, utan nya vågor av smittade överbelastar vården blir nedstängningen långvarig och påfrestningarna på ekonomin ännu mycket värre.

Men eftersom det inte är en ekonomisk kris, utan att virus som måste lösas med medicinska framsteg tror jag på en snabb lösning. Det finns ingenting mänskligheten i västvärlden varit så skicklig på som att lösa medicinska problem. Det skulle inte förvåna mig om vi hittar sätt att hantera det nya coronaviruset fortare än vi nu vågar hoppas.