Sverige har sämre beredskap mot pandemi sedan totalförsvaret avvecklades

Under det kalla kriget hade Sverige ett totalförsvar med sjukhus och utrustning för krig och katastrofer. Men allt avvecklades – bland annat 600 respiratorer som nu skulle kunna rädda liv under coronapanemin. 

Under 1990-talet avvecklade Sverige totalförsvaret och därmed också världens modernaste krigssjukvård. Den bestod av 35 fältsjukhus i armén och 15 marina stridssjukhus. Varje fältsjukhus hade sex operationssalar och intensivvårdsavdelning med 18 respiratorer. Allt var nedpackat, mobilt och kunde snabbt installeras i uppblåsbara plasttält som bildade ett sjukhus med egen elförsörjning och värme, rapporterar Mikael Holmström i DN.

1991 deltog Sverige med ett sådant fältsjukhus i Kuwaitkriget. Men elva år senare, när regeringen 2002 ville utlova detsamma inför Irakkriget tvingades försvaret meddela regeringen att alla fältsjukhus avvecklats.

– Fältsjukhusen var en fantastisk resurs. Man investerade miljarder i dem. Men allt det slängde man på soptippen eller skänkte bort till andra länder. Inget sparades, säger Sten Lennquist, pensionerad professor i katastrofmedicin till DN.

Försvarsmakten tvingades bygga upp viss fältsjukvård igen i samband med att Sverige skulle leda militär stridsgrupp inom EU 2008. I dag finns två kompanier med 16 intensivvårdsplatser. Men försvaret har ingen information om hur snabbt kompanierna skulle kunna hjälpa till med vården av covid-19-patienter.