I sin årsbok missar Säkerhetspolisen att nämna alla dödsskjutningar och sprängningar som präglat 2019. Det kritiseras nu.
Säpo menar att ökat tryck mot landets säkerhet från nästan alla håll: cyberspionage, påverkansoperationer, användande av individer för att sprida falska mediebudskap såväl som klassiskt spioneri. Inte minst har ett antal statliga aktörer är mer aktiva.
– Hotbilden mot Sverige är förändrad i grunden. Globalisering och digitalisering har ökat våra sårbarheter. Samtidigt har främmande makts aktiviteter för att försvaga Sverige intensifierats, sade Säpochefen Klas Friberg på pressträffen där Säpos årsbok 2019 presenterades.
Men den växande organiserade kriminaliteten berörs inte, annat än i förbigående.
Förvånande, säger Agrell
Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, menar att Säkerhetspolisen borde ha gjort någon slags analys av alla de dödskjutningar och sprängningar som präglat Sverige under fjolåret.
– Det som förvånar mig är att man inte alls har någon diskussion om det kriminella våldet, det var ju en stor diskussion under 2019, säger Wilhelm Agrell, verksam vid Lunds universitet till Svenska Dagbladet.
Enligt Agrell är det högst relevant då kriminella grupperingar och individer visat ett mycket stort våldskapital.
– Man borde i alla fall ha med en del om vad som kan hända om dessa i något skede vänder sig mot samhället. Det är lite egendomligt att det inte alls finns med.
Våldsbejakande extremism
Säpo ser i årsboken ett skifte från den våldsbejakande islamismen som man tror har minskat, medan man säger att hoten från de högerextrema ökar.
Men inga resonemang framförs om vilka som ligger bakom gängkriminaliteten och den organiserade kriminaliteten. Eller om hur detta våldskapital används för att tränga tillbaka den svenska rättsstaten i utsatta områden.