Med gigantiskt stödpaket kan ekonomin återhämta sig snabbare än efter depressionen på 1930-talet

BNP kommer att falla mer än efter börskraschen 1929, menar ekonomiska bedömare. Men den utdragna fattigdom som kom i spåren av den behöver inte ske nu.

Rapport från finansvärlden talar om större ras i välstånd som följd av coronapandemin än under den förödande börskraschen 1929 i USA och som sedan spred sig över världen. Amerikanska Goldman Sachs bedömer att USA:s BNP kommer att falla med 24 procent kommande kvartal. Utifrån dessa rapporter varnar nationalekonomen och författaren Tino Sanandaji för att de kommande månaderna kommer att bli historiskt tuffa ekonomiskt.

”Ett sådant ras är inte jämförbart med stora depressionen på 1930-talet – det är avsevärt värre”, skriver Sanandaji i Facebook.

Däremot kan det förhoppningsvis gå snabbare att återhämta sig från raset om det kan stanna vid att vara en karantäntid istället för masskonkurser.

”All teknologi, humankapital och fysisk kapital är ju kvar och kan korrekt skött återgå till det normala.”

Gigantiska statliga insatser måste ske snabbt

Coronapandemin riskerar att permanent utplåna en stor mängd företag och ge Sverige ett ekonomiskt svart hål som är för djupt för att ta sig ur. Med kraftiga stödåtgärder som förhindrar att företagen går i konkurs under tiden som coronaviruset hanteras, kan samhället däremot återhämta sig relativt snabbt när krisen är över, menar Tino Sanadaji.

Det blir ett hinder för en snabb återhämtning om företagen helt enkelt inte längre finns kvar när coronakrisen väl är över och vi skulle kunna återgå till det normala.

”Problemet är nu att många företag i tjänstesektorn är på väg att permanent utplånas, så att vi om några månader saknar produktionskapacitet och konsumtionskraft att återuppbygga, och i stället sitter kvar med massarbetslöshet och en överskuldsatt privat sektor”, skriver Sanandaji.

Företagen saknar inte kapital – de saknar kunder

Hittills har S-regeringen mest talat om att låna ut pengar.

”Det hjälper inte att bara erbjuda lån, företagen saknar inte kapital, de saknar kunder och är därför olönsamma. Enskilda företagare som tar lån kan utöver att få sitt livsverk utplånat hamna i en privat skuldfälla. Om företagen går i konkurs kan vi få en kedjereaktion där det tar ekonomin flera år att återgå till normal kapacitet, som sista finanskrisen men mycket värre”, skriver Sanandaji.

Därför föreslår han enorma stödinsatser. Men alternativet är långt värre och dyrare, menar han och presenterar en graf för att visa att krisen kan kortas om staten går in med gigantiska stödpaket snabbt.

”Staten måste gå in och kompensera med inköp eller direkt stöd som kompenserar bortfallet, om det så krävs hundratals miljarder kronor. Detta är en temporärt extraordinär åtgärd, därför är det inte hela världen om statsskulden andel av BNP ökar med säg 30 procent, jämfört med en BNP-gap i utplånad produktion på det tiodubbla, illustrerad i grafen”, skriver Sanandaji.

Hans budskap är att vi måste rädda småföretagen om de ska finnas där postcorona och få ekonomin att börja blomstra igen.