Konservatismen som vattendelare på 2020-talet

Ett samtal om konservatismen i det etablerade finrummet – hos Timbro och sänt i SVT Forum – blir lite trevande och försiktigt. Men nu förtigs den inte längre.

Sverige har i femtio år varit ett extremt land när det kommer till individualism och sekularism. Istället för att inom den kristna traditionen förlita sig på de små gemenskaperna i form av familj, församlingar och föreningar, har svensken blivit statsindividualist. Och som en följd av denna kombination av vänster och liberalism ser många bara till sina individuella rättigheter, medan skyldigheter eller plikter förringas.

Denna statsindividualism rasar nu samman inför våra ögon.

Svensken har av politikerna blivit lovad att staten ska lösa alla våra problem. Men nu visar det sig – i snabb takt – att staten misslyckas på bred front. Staten urholkar löften om pension och god ålderdom, samtidigt som staten raserar tryggheten genom världshistoriskt unikt omfattande migration av människor från helt andra kulturer, vilket leder till att kriminalitet och otrygghet blir dominerande faktorer i människors liv.

Detta är ju bakgrunden till att allt större del av väljarkåren vänder sig till konservatismen. Man vill inte ha det utopiska experimentsamhälle som sju av åtta partier har drivit fram.

Men när Timbro ordnar samtal om konservatismen blir det något av nybörjarseminarium om hur man ska definiera konservatism. Här har naturligtvis PJ Anders Linder, vd i Axess publishing, rätt i att vi borde tala om ”konservatismer”, eftersom det finns en rad olika ingångar.

Jämställdhet i förutsättningar eller i utfall

De två tillfällen då det hettade till mellan de två borgerliga paneldeltagarna och socialkonservative Mattias Karlsson, som leder nya tankesmedjan Oikos, var om jämställdhet och liberalism.

Borgerlige debattören Susanna Popova menade att kanadensiske psykologen Jordan Peterson ”försöker slå in kilar mellan män och kvinnor” och att han talar för ett samhälle ”där kvinnor och män vet sin plats”.

Mattias Karlsson menade att Peterson snarare talar om en jämställdhetsparadox – ”ju friare ett samhälle är, desto tydligare blir det att kvinnor och män har olika preferenser”. Och även om han inte skulle ha rätt i det, så är den avgörande frågan ”om man är för jämställdhet i förutsättningar, eller jämställdhet i utfall. Den svenska modellen är socialistisk och handlar om jämställdhet i utfall. Man ska med social ingenjörskonst skruva till det så att män och kvinnor gör exakt samma saker, på exakt samma sätt i exakt samma utsträckning.”

Karlsson förespråkar frihet och att det inte gör något om det inte råder balans 50-50 överallt. ”Om det är så att fler kvinnor än män tycker att det är givande att jobba inom vård och omsorg, då tänker inte jag skuldbelägga det eller se det som ett problem.”

Gösta Bohmans liberalkonservatism

Både Linder och Popova hävdade, föga förvånande, att liberalism och konservatism kan fungera utmärkt tillsammans så som legendariske M-ledaren Gösta Bohman uttryckte det på 1980-talet. Mattias Karlsson höll inte med.

– Liberalismen är blind för gemenskaper. Människor ploppar inte upp ur tomma intet, de formas i gemenskaper och behöver gemenskaper för att kunna växa och utvecklas. Och för att kunna bli en god samhällsmedborgare inte minst, sa Karlsson.

Hur tolka samspelet mellan konservatism och liberalism?

För egen del vill jag hävda att att liberalismen inte kan stå på egna ben. Den kommer alltid att knyta an till antingen socialism eller konservatism.

Under etthundra år har vi sett hur liberalismen i Sverige glider in i famnen på vänstern och börjar inta skrivbordsteoretiska ståndpunkter helt frikopplade från verkligheten. Liberaler kan likt socialister bli galet utopiska, som vi sett i de senaste 30 årens migrationspolitik.

Men liberalismen kan också knyta an till konservatism. Det är talande att de som ofta hyllas som de största liberala ledarna i modern tid – Ronald Reagan och Margaret Thatcher – var förankrade i konservatismen. Visst genomförde de omfattande liberala reformer i ekonomisk politik. Men de använde dessa liberala principer för att uppnå ett mer konservativt samhälle som pressade tillbaka en stor, ineffektiv och förmyndaraktig statsapparat.

Först måste du avgöra om du är socialist eller konservativ. Sedan kan du tillämpa liberala principer på de områden där de är mest effektiva.

*

Se samtalet: SVT Forum