Kommer Donald Trump att triumfera över Joe Biden?

Än en gång ser det ut att bli en kamp mellan det pompösa lova-runt-hålla-tunt etablissemanget och den oberäknelige anti-etablissemangsrösten Donald Trump. Detta eftersom Joe Biden tycks koppla greppet om Demokratiska partiet i USA.

Efter ”supertisdagen” har den förre vicepresidenten Joe Biden placerat sig i vinnarhålet om nomineringen till Demokratiska partiets presidentkandidat. Han kan visserligen ännu förlora mot socialisten och aktivisten Bernie Sanders, men opinionen i partiet tycks ha bestämt sig: av alla dåliga kandidater är Joe Biden minst dålig.

Afroamerikanerna räddar den minst revolutionäre kandidaten

Det är lite uppseendeväckande att det är afroamerikanska väljare som räddar etablissemangets man, och sänker vänsteraktivisten. Det avslöjar hur oerhört långt till vänster de vita väljarna har gått som håller på Bernie.

Samtidigt visar det hur oerhört svag Joe Biden är. Hade inte afroamerikanska väljare i South Carolina givit honom en tydlig seger i lördags, så att Joe Biden framstod som en kandidat som trots allt kunde vinna val, hade han inte segrat på ”supertisdagen”.

Biden segrar genom andras walk over

Egentligen vann ju Biden ingenting denna tisdag. Det var de andra mittenkandidaterna som lämnade över sina 10-15 procentenheter vardera till Biden – borgmästare Pete och Amy Klobuchar. Det var bara därför Biden fick fler röster än Bernie Sanders. Och mycket talar för att dessa väljare röstade på Biden bara för att stoppa den andre kandidaten – Bernie Sanders.

Joe Biden har en uselt dålig kampanj på gräsrotsnivå. Han får nu hjälp av Mike Bloomberg som också dragit sig ur och därför lovat överlämna sin kampanjorganisation till Biden.

Allt Joe Biden vunnit, har han fått av andra. Han tycks inte själv skapa något engagemang, inte ens bland demokratiska väljare.

”Sömnige Joe” har Trump kallat honom.

De pinsamma grodornas mästare

Och frågan är hur mycket Biden själv kommer att sabotera sin egen kampanj. Han är känd för att göra grodor. Och redan har hånskratten haglat. Han har bland annat misstagit sin syster för sin fru på scen inför hela världen. Han har visat att han inte kommer ihåg centrala delar av den ikoniska konstitutionen: ”ni vet, det där”. Han har pratat om infrastruktursatsningar i tron att de funnits i den delstat han talade, men som äger rum i en annan.

Och tack vare riksrättsprocessen vet alla att Joe Bidens son fick hundratusentals dollar i arvode från ett ukrainskt oljebolag utan att veta något om olja eller om Ukraina. Biden har svårt att tvätta bort solkiga korruptionsmisstankar som antyder omoral, egoism och bristande karaktär.

Biden personifierar den politiska klass många väljare avskyr

Joe Biden är lika hög grad som Hillary Clinton en del av det ”politiska träsket” i Washington DC, det som så många väljare avskyr.

Ett viktigt skäl till att Donald Trump vann valet 2016 var just att han inte tillhörde detta ”träsk” och inte var köpt av särintressen.

Här är det intressant att påvisa vilken den avgörande skillnaden är mellan miljardären Donald Trump och miljardären Mike Bloomberg. Den sistnämnde pumpade in fem miljarder kr i sin kampanj, men vann ingenting. Den förstnämnde skröt i valrörelsen 2016 att hans uttalanden och framträdanden lockade så mycket folk och mediebevakning att han inte behövde bränna egna pengar på annonser och reklam. Den förstnämnde försökte köpa presidentposten, den senare lät sin förmögenhet bevisa hans oberoende från den politiska klassen. Så vem är den smarte miljardären?

Opinionsmätningarna kommer likt 2016 att vara emot Trump

”Alla” medier, proffstyckare och etablissemang tog en seger för Hillary Clinton som självklar 2016. Så gott som alla opinionsmätningar visade att hon skulle vinna. American Spectator länkar, i artikeln The voters will never replace the president with such an archetypal swamp creature, till ett antal opinionsinstitut som gav Clinton 10-12 procentenheters övertag mot Donald Trump. De mätningar som nu ger Biden övertag över Trump ”är inte mer tillförlitliga” än mätningarna som gav Clinton segern, skriver tidningen.

En förklaring till att Trump underskattas är att det i valanalyserna efter förra valet visade sig att en av tio Bernie Sanders-supportrar röstade på Trump. Att vara antietablissemang är för många väljare viktigare än partitillhörighet. Och nu tyder allt på att Demokratiska partiet upprepar 2016 genom att utse urtypen för etablissemangskandidat.

Seger för Trump?

För min del skulle jag, som läget ligger nu, inte bli förvånad om Donald Trump vinner stort. Den största någonsin – 525 elektorsröster mot 13 – vann Ronald Reagan 1984 mot Walter Mondale, som bara tog hem en delstat, sin hemstat Minnesota (och DC). Näst största seger någonsin – 520 elektorsröster mot 17 – vann faktiskt Richard Nixon 1972 mot George McGovern. Så stor seger kan det inte bli 2020, med tanke på att Kalifornien och New York är obotligt vänster, men vinner Trump också i Illinois, Minnesota och Arizona blir det en seger med 339 mot 199 elektorsröster.

Men inget är naturligtvis avgjort innan valdagen den 3 november. Det blir en spännande valrörelse. Inte minst för att se hur denna nya politiska skiljelinje mellan folk och etablissemang utvecklar sig.