Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna går ihop om att föreslå skärpta regler för arbetskraftsinvandring till Sverige.
I dag tisdag lägger de två partierna fram ett gemensamt initiativ i socialförsäkringsutskottet för att skärpa direktiven till regeringens utredning ”Åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare” (dir. 2020:8).
Partierna vill ha fyra ytterligare krav för att tillåta arbetskraftsinvandring.
Begränsa arbetskraftsinvandringen vid en lön under medellönen, om det inte rör yrken där det råder brist på arbetskraft.
För att möjliggöra arbetskraftsinvandring för yrken, även om lönen understiger medellönen, bör det krävas att anställningen är ett bristyrke, som sjuksköterska och undersköterska. Framtagandet av förteckning på bristyrken kan med fördel ske i samråd med exempelvis Arbetsförmedlingen och Myndigheten för Yrkeshögskolan, vilka båda bör ha god kännedom om arbetsmarknadens behov av kompetenstillskott.
Arbetskraftsinvandringen ska vara fortsatt fri om lönen överstiger medellönen.
Det enklaste sättet att komma tillrätta med fusk/utnyttjande, undanträngning av invånare i utanförskap, den ekonomiska obalansen och kompetensutvisningarna – på samma gång – är att väsentligt höja dagens lönegolv på 13 000 kr/mån till 35 000 kr/mån som är snittlönen i Sverige.
Försörjningskrav för familjemedlemmar till arbetskraftsinvandrare.
Till arbetskraftsinvandringen kommer en betydande mängd anhöriga, varav de flesta inte kommer i arbete under de första åren. De är i dagsläget berättigade till sociala insatser såsom exempelvis försörjningsstöd.
Möjlighet avskaffas till ”spårbyte” från asyl till arbetskraft.
Arbetstillstånd ska sökas innan man kommer till Sverige. Den lagen sätts ur spel genom den möjlighet som idag finns till så kallat ”spårbyte” där en person som fått avslag på sin asylansökan i vissa fall kan ansöka om arbetstillstånd utan att lämna Sverige. Tanken med spårbyte var som en åtgärd i enstaka fall men antalet som byter spår har ökat drastiskt under de senaste åren och inte enbart för att antalet asylsökande har ökat.
Migrationsverket larmade under hösten 2019 om missbruket som sker med spårbyten. Spårbytet har, enligt myndigheten, blivit ett sätt för vissa nationaliteter att kringgå utvisningsbeslut. Innan möjligheten till spårbyte infördes fanns det en möjlighet för den som fått ett avslag på asylansökan att söka arbetstillstånd vid ett arbetserbjudande, men då från ett annat land. Utredaren bör därför lämna ett förslag på hur möjligheten till spårbyte avskaffas, skriver Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i sitt utskottsinitiativ.