
Hur ska vi tolka experternas budskap om coronaviruset?
Av Redaktionen
11 mars 2020
Olika länder agerar olika starkt på smittspridningen av det nya viruset från Kina. Tomas Brandberg tipsar om hur vi ska förhålla oss till experterna.
För några dagar sedan ansåg statsepidemiolog Anders Tegnell att spridningen av covid-19 hade peakat eller snart skulle göra det. Strax därpå upptäcks nya fall i Sverige, hela Italiens befolkning har satts i karantän och antalet fall hela världen pekar spikrakt uppåt. Det var alltså lite tidigt att blåsa faran över.
Experter kan inte alltid förutse utfallet
Jag blir skeptisk när experter uttalar sig kategoriskt om något de kan anses förstå bättre än andra.
Inför den andra och avgörande omgången av det ukrainska presidentvalet för snart ett år sedan besökte jag ett seminarium i riksdagen. Diverse ”Ukraina-kännare” och experter på Östeuropa var där och den allmänna uppfattningen var att den sittande presidenten Petro Poroshenko skulle vinna ganska klart.
Så blev det inte. Uppstickaren Volodomyr Zelensky vann en jordskredsseger med nästan tre fjärdedelar av rösterna. Jag hade ingen egen uttalad uppfattning och hade inte hunnit med någon egen research, men jag noterade att experterna inte kunde förutsäga resultatet.
Ett annat exempel. Den som är insatt i rättegångarna mot Sture Bergwall, också känd som Thomas Quick, känner till ”minnesexperten och psykologiprofessorn” Sven Å. Christiansson. De fällande domarna mot Bergwall, som så småningom fick omprövas, bygger delvis på att experten Christiansson kunde förklara hur Bergwalls osammanhängande och (skulle det visa sig) fabricerade minnesbilder hängde ihop med hans undermedvetna och med verkligheten.
Experter dementerade organiserat tiggeri
När Sverigedemokraterna markerade mot ”det organiserade tiggeriet” ställde sig ett antal mer eller mindre självutnämnda experter i kö för att dementera att det skulle förekomma organiserat tiggeri. Bland andra stadsmissionen, en auktoritet för många, kallade SD:s utspel för ”ren lögn”. Sedan dess har flera stora reportage gett experterna fel och 2018 ledde omfattande människohandel kopplat till tiggeri i Småland till åtal.
Auktoriteternas förnekande av organiserat tiggeri bör ha lurat många att skänka pengar till människohandel, vilket man annars inte skulle ha gjort.
Experter faller för grupptryck
Det finns fler exempel. När debatten om apatiska barn var som mest aktuell under mitten av 00-talet tonade barnläkarföreningen ned möjligheten att föräldrarna tvingade barnen att simulera. I dag vet vi att det var så i vissa fall, troligen i många fall, men att (nästan) ingen vågade påpeka det. En liknande diskussion kan föras kring ålderstester på ensamkommande 20-30-åringar från Afghanistan, som uppgav sig vara minderåriga.
Debatten om invandringens påstådda ”lönsamhet” är väl egentligen över för svenskt vidkommande. Men länge ägnade sig journalister, politiker och även vissa akademiker åt att lägga ut dimridåer, så att många än idag tror att asylmigrationen till Sverige lönar sig. På sikt alltså.
Experter, självutnämnda eller välmeriterade, lider i princip alltid av mycket mänskliga svagheter och kan lätt påverkas av grupptryck och omgivningens förväntningar. Man tycker det som för ögonblicket är bekvämt att tycka, eller gör rena missbedömningar för att man har otur när man tänker. Man kan också ha en agenda som inte i första hand handlar om att informera omgivningen.
Experterna följer pengarna
Innebär detta att man aldrig ska lita på experter? Så enkelt är det förstås inte. Och det betyder absolut inte att ”Benny-stor-i-käften-Bengtsson” i min bekantskapskrets nödvändigtvis är ett bättre sanningsvittne är professorer och docenter.
Men han kan vara det i vissa fall. Jag har arbetat med professorer och docenter under ungefär 15 år och de har till att börja med en stark tendens att betrakta sig som auktoriteter på områden som ligger utanför deras specialområden. Och vad gäller deras ställningstaganden i kontroversiella frågor är det ofta follow-the-money som gäller. De är oerhört obenägna att offentligt uttrycka sådant som skulle underminera deras finansiering, deras lyhördhet mot finansiärernas förväntningar är desto större. Och det är ren darwinism, den som inte gör så har snart ingen forskargrupp och får föra en ganska undanskymd tillvaro.
Vi måste utvärdera experterna
Utmynnar detta i ren postmodernism? Innebär det att din frisör eller vem-som-helst-på-internet är lika god expert som alla andra? Innebär det att inget är sant och det går bra att tycka precis vad som helst på ren magkänsla?
Det vill jag förstås inte heller tro. Men om jag ska våga mig på en slutsats så är det att vi måste utvärdera våra experter och analysera deras uttalade och outtalade agendor. Och tänka själva. Sunt förnuft och en lagom (!) dos kritiskt tänkande kommer man långt på.
Vi lever trots allt i en tid då mannen-på-gatan har bättre förståelse för gängbrottslighet och dess bakomliggande orsaker än statsministern.
Analysera fakta om corona
Vad säger detta om spridningen av corona? Ja, vi får analysera utifrån de fakta som finns. Vi vet att det är ett nytt, smittsamt virus med hög dödlighet för äldre, cancerpatienter och multisjuka, som kommer att svepa över världen innan man hinner massproducera tillförlitligt vaccin. Dödligheten för min åldersgrupp är 0,4 procent, uppenbart ännu lägre om man i övrigt är frisk och bor i ett land med någotsånär fungerande sjukvård.
Hög risk att insjukna i influensa men låg risk att dö, om man inte redan är sjuk. Och notera att jag inte är expert.