Nu tycks det i praktiken vara klart efter de senaste dagarnas primärval: Donald Trump får möta förre vicepresidenten Joe Biden i höstens presidentval i USA.
Men det satt långt inne. Demokratiska partiet hade flera favoriter under förvalssäsongen. Det syns tydligt i oddsen hos vadslagningsfirmorna. I grafen nedan har oddsen räknats om i procentuellt stöd.
För ett år sidan, i mars 2019, hade Joe Biden ett litet övertag i vadslagningen som motsvarade ett stöd på 20 procent av satsade pengar.
I april tog den socialistiske senatorn Bernie Sanders över, också med drygt 20 procents stöd. Månaden efter kom Joe Biden tillbaka i favoritposition. Men i juli tog den kaliforniska senatorn Kamala Harris över. Hon dalade dock snart och Joe Biden tog i augusti tillbaka förstapositionen bland dem som satsade på vem som skulle vinna nomineringen.
Men vips så rusade senator Elizabeth Warren från Massachusetts och hon behöll ledningen hela hösten med uppemot 50 procent i tilltro att vinna nomineringen för demokratiska partiet (dvs hälften av alla pengar som satsades på vinst för de olika kandidaterna satsades på henne).
Men lagom till jul hade också hennes stjärna dalat så mycket att Joe Biden åter tog ledningen, på 25 procent. Och tilltron till hans seger steg i januari upp mot 40 procent.
Men i första skarpa debatten framstod Joe Biden som trött och svarslös, medan Bernie Sanders var engagerad. Sanders tog ledningen, medan Biden sjönk som en sten, ner till bara 10 procent av satsade slantar.
Mike Bloomberg pumpade in uppemot fem miljarder (!) kronor i reklam på TV och i sociala medier. Det gjorde att tilltron till honom steg uppemot 30 procent, men han nådde aldrig ikapp Bernie Sanders som vann eller delade förstaplatsen i de tre första delstaternas primärval. Och när Bloomberg framstod som tafatt och defensiv när han till slut fick vara med i debatterna, sjönk också hans stöd.
Trots sina svaga debattframträdanden vann Joe Biden primärvalet i den fjärde delstaten, South Carolina. Mycket tack vare stöd från afroamerikanska ledare och väljare. Den segern var vad Biden behövde för att bevisa att han kunde vinna val. Efter det föll stora delar av partiet in bakom honom.
Han vann därefter klart framför Bernie Sanders i de flesta av de följande delstaterna, så också i veckans primärval i exempelvis Florida.
Intressant är att näst efter Biden satsas nu mest pengar på att Hillary Clinton ska bli demokratisk presidentkandidat.