Det sex minuter långa talet i SVT på söndagskvällen av statsminister Stefan Löfven får ett mycket blandat mottagande, trots att meningen med talet var att samla nationen.
ANALYS. Många har efterlyst politiskt ledarskap. Demokratin kan inte lämna över makten till ”experter” i en nationell krissituation. Ändå är det myndigheternas personal som fått bli mediala ”ansikten” på krishanteringen, eftersom politiker har hållit sig undan.
Ledarskapet trovärdighet
Tal till nationen av statsministern är en metod att visa på ledarskap, och kanske en reaktion på kritiken.
Men redan avslöjanden om hur talet kom till undergräver dock försöket. SVT:s Agenda ville ha med statsministern i direktsändning. Han vägrade. Kompromissen blev att han istället för att bli utfrågad fick hålla tal som dessutom var förinspelat. De många kameraklippen antyder att Löfven tagit om uppläsningen flera gånger.
Denna bakgrund, att statsministern inte vill ha frågor utan tala ostört och att han dessutom inte vill vara i direktsändning utan spela in det, tar udden av ambitionen att visa ledarskap.
Tonen och känslan
– Utmaningen för statsministern ligger i att hitta en känsla, en ton, som så många som möjligt kan ta till sig i ett sådant här läge. Man måste få med sig så många att det ger effekt. Det är en mycket delikat kommunikativ uppgift (…) Så jag tror att man lyckats komprimera det viktigaste i det som redan är sagt och packa in det på ett sätt som nog kunde beröra en och annan också, säger Viktor Barth-Kron, Expressens politiska kommentator.
– Statsministerns tal var mycket allvarsamt, det allvarligaste jag hört på mycket länge. ”Liv, hälsa och jobb är hotade” sade han. Men det underliggande budskapet var inte bara ett inskärpande av att ljusglimtarna för närvarande är få, om ens några. Det var i stället att vi måste lyda de rekommendationer och råd som Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter ger, sa kommentatorn Lena Mellin i Aftonbladet-TV.
– Ett ödesmättat tal som ska inskärpa allvaret i situationen och samla nationen (…) Statsministern förutskickade inga ljuspunkter, snarare var budskapet att läget kan försämras ytterligare, säger Mats Knutson, SVT:s inrikespolitiske kommentator.
– Hans senaste halvår som partiledare har varit skakigt – intill gränsen öppet ifrågasatt – men nu kliver han i stället fram som statsminister, skriver Aftonbladet i ledarartikel.
Tomt på budskap
– Stefan Löfven valde att använda sitt tal till nationen åt att blåsa under precis det som är problemet med den strategi regeringen valt för att möta coronaviruset. Inte att lindra problemet. Han hade inget nytt att komma med, inga försäkringar eller förslag. Inte ens lugnande ord. Bara ett besked: allt är öppet och vad som helst kan hända, närsomhelst (…) Varför hölls det här talet? Fanns ingen tanke med vad det borde leda till? Eller finns inget intresse för de negativa effekter som de här extrema åtgärderna har på vårt samhälle?, frågar Johan Hakelius, politisk redaktör för Fokus.
– Att hålla TV-tal till nationen signalerar beredskapsläge och djup kris. Stefan Löfvens tal var en moralisk appell, en uppfordran till plikt och ansvar. Inga nya restriktioner, folksamlingsregler eller skolstängningar aviserades. I stället är det socialt tryck som ska förmå oss att hindra smittspridningen, säger Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg.
– Talet lutade kraftigt åt att handla om smittspridning, och knappt alls nämnde den diskussion som under veckan har blossat upp om att åtgärderna riskerar att utlösa depression och massarbetslöshet, säger Göran Eriksson, SvD:s politiske analytiker.
– Var Löfven anser att avvägningen mellan folkhälsa och ekonomi borde gå gav han dock inga ledtrådar om (…) Att hitta rätt balanspunkt mellan skyhöga dödstal och ekonomisk krasch är en ohyggligt svår uppgift (…) Men en sak står klar redan nu – det är inte en uppgift som kan delegeras till en statsepidemiolog, skriver Expressen i ledarartikel.