När jag medverkade i Svenska Dagbladets senaste ledarpodd, diskuterade vi Centerpartiet och vad liberaler borde göra.
Centerpartiet håller kommundagar i helgen och inför den har statsvetaren Andreas Johansson Heinö analyserat partiets ideologiska hållning i en krönika i Smedjan. Han skriver där:
”Inget annat parti har i dag en så grundmurat positiv syn på både marknadsekonomi och mångkultur… [Centerpartiet] pratar om kvalificering till svensk välfärd utan att trassla in sig i metafysiska resonemang om anpassning till svenskhet.”
När SvD:s Tove Lifvendahl bjöd in mig, Andreas Johansson Heinö och Jesper Sandström till poddsamtal, Ingen vet var C står, knöt jag an till detta.
Liberaler som är för öppna gränser måste, för att vara logiska, kräva av alla att de arbetar ihop sin egen välfärd. Om var och en kvalificerar sig till sjukpenning, sjukvård, pension osv blir invandring ingen direkt ekonomisk belastning. (Fråga om kostnader för polis och säkerhet kan vi just nu lägga åt sidan.)
Jag säger i podden att jag tycker det är märkligt att liberaler inte förstår att välfärdsstaten är som ett stort försäkringsbolag. Om man tar hit två miljoner människor varav många inte betalar premien, eftersom de inte kommer i arbete men kan göra fullt anspråk på förmånerna, så driver man försäkringsbolaget i konkurs.
Varför diskuterar inte liberaler denna uppenbara marknadsekonomiska sida av migrationen?
Mitt svar i podden var att man inte diskuterar detta eftersom det skulle innebära att man tappar väljare. Man skulle tvingas säga att man vill avveckla den svenska välfärdsstaten.
De liberaler som vitt och brett talar om öppenhet, men vägrar erkänna att priset är avskaffad välfärd så som vi känner den, är hycklare och bedragare.
Öppna gränser har många prislappar. En är att svensk politik tvingas göra ett val: antingen att den gemensamma välfärden urholkas för alla eller att alla måste kvalificera sig till liberala försäkringslösningar på egna meriter.
Jag är förundrad över att liberaler som säger sig vara så rationella här agerar som bedragare och tystar en oerhört väsentlig konsekvens av de öppna gränserna.
Jag hoppas Centerpartiet lyssnar på Andreas Johansson Heinö, så att man blir mer ärlig i sin godhet. Men jag har inte tillstymmelse till hopp om att de öppna gränsernas förespråkare någonsin ska erkänna dess enorma pris.