När utrikesminister Ann Linde (S) avgav regeringens årliga utrikesdeklaration i riksdagen på förmiddagen fanns det ingen gräns för hur mycket Sverige vill göra i världen.
REFERAT. I utrikesministerns tal återkom ofta ord som ”ökat samarbete”, ”ökar stödet”, ”öka skyddet” liksom allt som skulle ”stärkas”, allt som skulle ”höjas”, allt som skulle ”drivas”, allt man ska ”bidra” med och inte minst allt man ska ta ”ansvar” för.
Ann Linde lyfte fram att man ”driver vi en feministisk utrikespolitik”. Och nu utvidgas detta med ”feministisk handelspolitik”. Detta genom att i EU tagit initiativ för att ”effektivisera EU:s jämställdhetsarbete”.
Feministisk handelspolitik
I debatten frågade Markus Wiechel (SD) vad detta betyder, inte minst sedan Ann Linde under sitt besök i Iran underkastade sig ayatollornas krav på att bära slöja och att hon som kvinna höll sig i bakgrunden och inte försökte ta Irans president i handen.
Ann Linde tyckte det var bättre att hon underkastade sig islamismens krav, än att en man skulle ersatt henne under delegationsresan.
Dessutom förtydligade Linde att feministisk handelspolitik handlar om att granska tullavgifter för olika varor. Hon hävdade att blusar för kvinnor har mycket högre tullavgift än skjortor för män. Likaså menar hon att varor och produkter är mer manliga, och de har lägre tullar än vad tjänstesektorn har, som utrikesministern beskrev som mer kvinnlig.
Icke godkänt
Markus Wiechel (SD) recenserade i sitt anförande den S-ledda regeringens utrikespolitik i en rad frågor som berörde mänskliga rättigheter och gav där regeringen underkänt betyg – icke godkänt, IG.
Månar regeringen om goda relationer med Israel?
Ann Linde (S) fick också kritik för regeringens hållning i frågan Israel-palestina. Regeringen hävdar att man ”är mån om en god relation med både Israel och Palestina”. Men flera talare påpekade att Israel inte har någon tillit till Sverige efter att regeringen 2014 ensidigt erkände palestinska områden som stat.
Sergej Magnitskij
Regeringen nämnde inte de fall där svenska medborgare fängslats eller kidnappats av främmande makt. Men flera av partiföreträdarna i riksdagen gjorde det. Dawit Isaak (Eritrea) och Gui Minhai (Kina) nämndes.
Men störst personliga uppmärksamhet fick dock den i ryska advokaten Sergej Magnitskij som plågades till döds i ryskt fängelse sedan han avslöjat korruption i landet. Flera länder har följt USA i att införa en Magnitskijlag, som innebär att de ryska makthavare som anses inblandade i advokatens död beläggs med inreseförbud och att deras tillgångar kan beslagtas.
Här har SD och C har i utskott reserverat sig till förmån för en sådan lag i Sverige. Både S och M är positiva, men vill att beslut ska ske på EU-nivå.
Pyttipanna
Om man ska sammanfatta den utrikespolitiska debatten var det många enskildheter som bollades, länder och personer. Det fanns ingen övergripande analys eller tema i inläggen, annat än av Markus Wiechel.
Ett udda inslag var de varma replikskiftena mellan Moderaternas Hans Wallmark och Vänsterpartiets Håkan Svenneling. Det kommenterades sedan lite skämtsamt av flera andra partier.