Panshiri om ungdomsrånen: Svenskar enkla offer eftersom de inte tillhör någon klan

Ungdomsrånare letar aktivt efter svenska offer eftersom svenskar inte försvarar sig med våld eller backas upp av en klan. Det finns således en etnisk aspekt i förnedringsrånen, menar föreläsaren och tidigare polisen Mustafa Panshiri i söndagens SVT Agenda.

Att ungdomsrånen med förnedrande inslag handlar om invandrare som ger sig på svenskar bekräftades av ex-polisen Mustafa Panshiri i SVT Agenda.

– Något man inte kan komma undan är att det finns en ganska tydlig etnisk aspekt. De här killarna letar aktivt efter svenskar att ge sig på, säger Panshiri.

– Det gjordes en studie redan 2005 vid Lunds universitet där man intervjuade elva pojkar med utländsk bakgrund som rånade andra barn och de här pojkarna sade väldigt tydligt att vi är ute efter svenskar, att se svenskar ligga på marken och kyssa våra fötter ger oss makt. Och så avslutar man med att svenskar är väldigt mesiga och gör inget motstånd när man tar ifrån dem deras värdesaker.

Panshiri menar att det i första hand inte behöver handla om rasism i sig, utan att det är enklare att förnedra svenskar som saknar uppbackning av en klan som kan ge igen. Han talar istället om en ”tydlig etnisk aspekt”.

– Och det är ganska intressant och man spinner vidare på det. Det behöver inte vara att det är rasism som är huvudorsaken här utan de här killarna eller gärningsmännen letade också efter personer som de vet inte har något våldskapital att hämnas med, alltså de tillhör inte någon klanstruktur, en stor släkt eller kusiner som kan ge tillbaka, säger han i SVT.

Polis saknar kapacitet att hjälpa

Enligt Panshiri vet gärningsmännen också att den svenska staten inte heller har kapacitet att hjälpa offren eller sätta dit förövarna.

I programmet instämmer kriminologen Felipe Estrada om att det är unga med invandrarbakgrund som begår brotten och att vi bara ser toppen på ett isberg i brottsstatistiken, men ger andra förklaringar.

– Det handlar om ungdomar som kommer från våra mest utsatta områden. Det är i sig inte så överraskande. Ofta handlar det om psykiska problem, men det behöver inte handla om någon speciell etnicitet, säger Estrada.

– Egentligen är det värre än den statistik vi ser. De flesta brott blir inte anmälda för att ungdomarna inte har förtroende för rättsväsendet, säger han.