Liberaler har redan kapitulerat inför vänsterns och islamismens totalitära krav på det svenska samhället. Slöjan är naturligtvis bara ett första steg i att avskaffa den svenska jämlikheten.
I Skurup har kommunen i svensk demokratisk och västerländsk ordning fattat beslut om att förbjuda huvudduk i kommunens skolor. Vänsteraktivisterna på Skolverket sprang snabbt ut och hävdade att det är emot yttrande- och religionsfriheten. Vilket är en ren lögn.
Som Samtiden rapporterat har Europeiska domstolen för de mänskligarättigheterna 2017 fattat beslut om att arbetsgivare visst kan förbjuda huvudduk om det gäller alla lika och att förbudet bygger på i förväg utfärdade riktlinjer (Se också BBC).
Skurup står fast vid sitt beslut och det kommer att införas.
Detta leder föga förvånande till protester från islamister och andra som vill krossa svenska och västerländska värderingar. Det sägs att fler flickor har börjat bära slöja i Skurup. Kommunens beslut kommer säkert också att överklagas, när det exakta regelverket införs. Det kommer att prövas i domstol.
Denna kulturkamp mellan det svenska och islamistiska gör liberaler väldigt rädda. De är så skraja att de omedelbart kapitulerar inför totalitära opinioner – i godhetens och toleransens namn.
I Svenska Dagbladet frågar Maria Ludvigsson ”om slöjor på skolflickor har varit ett problem i Skurup”. Detta är också extremisternas första attacklinje. Som skjuter bom. Det spelar ingen som helst roll om det är 10, 100 eller 1000 flickor som har slöja i Skurup, eftersom det är en principfråga.
Liberaler borde veta vad principfråga betyder. Den har överhuvudtaget ingenting att göra med hur många som berörs, eller hur stort problemet är. Inte ett skvatt. Antingen är det en mänsklig rättighet att bära slöja, niqab eller gå naken i skolor och andra offentliga lokaler – eller så är det inte en mänsklig rättighet.
Var god välj vilken fot ni ska stå på, snälla liberaler!
Slöjförbud bryter ingalunda mot mänskliga rättigheter
Och Europadomstolen slår alltså fast att det inte är ett brott mot några rättigheter att i vissa sammanhang ha klädkoder. När man är på jobbet eller i skolan är man inte privat, utan i ett offentligt sammanhang.
Det är viktigt att Skurup utformar sina regler så att de ligger inom ramen för Europadomstolens premisser. Gör man det ska förbudet gälla.
En del hävdar att Skurups politiska majoritet är brottslingar som går emot Skolverkets vänsteraktivistiska utlåtande. De som hävdar det har inte förstått vad en rättsstat är för något. (Begripligt, när kritiken kommer från kommunister, och för den delen islamister, som genom historien helst ställer upp sina motståndare mot väggen och skjuter dem).
Skurup har all rätt att införa sina regler, och de som är emot har sin rätt att överklaga dem till domstol. Så har ju skett när det gäller tiggerifrågan. Då sa alla vänsterextrema etablissemang att det var juridiskt omöjligt att införa tiggeriförbud. Liberaler lade sig, som alltid, platt på marken.
Men de kommuner som har konservativa politiker i ledningen lät reglerna för tiggeriförbud prövas i domstol. Och en praxis har utkristalliserats. Ett generellt förbud mot tiggeri kunde inte tillämpas, men genom att kommunerna angav de specifika platser, som köpcentrum, där tiggeriförbud ska råda – stämmer ett förbud mycket väl överens med svensk lagstiftning.
Är slöjförbud produktivt?
Ludvigsson frågar sedan ”om ett förbud avhjälper det som är problematiskt”. Här gör hon först en intressant utläggning om det problematiska i att det vissa ser som frivilligt val, är för andra något påtvingat. I podden ”Samtidigt” idag tar programledaren Erik Dahlin upp en intressant logisk parallell: tycker de som anser slöjförbud vara fel eftersom vissa vill bära slöja frivilligt, också att prostitution är okej eftersom det kan finnas kvinnor som gör det frivilligt?
För mig visar frågan hur orimligt hela resonemanget är. Det avgörande är inte om man kan visa upp någon som frivilligt vill bära slöja, utan hur slöjan ska tolkas inom den kontext som den används – alltså bland dem som tillhör viss religion och vissa kulturer från Mellanöstern. I Iran torteras kvinnor som protesterar mot slöjan – eftersom slöjan är en symbol för idén om att kvinnor är lägre stående varelser.
I en utpräglad svensk traditionell och kulturell kontext är slöja däremot inget som helst problem. Jag minns att min morfars mor Hulda (född 1888) alltid hade det man kallade ”huckle” på sig. Men det var av praktiska skäl: för att inte frysa och för att hålla det långa håret på plats under det slitsamma arbetet på torp och bondgårdar.
Slå vakt om västerlandets frihet för kvinnor
Här uppstår det paradoxala: Om Sverige hade fört en konservativ politik som alltid sett till att bara ta emot så många från utlandet att man klarar av att integrera dem i svenska seder och kultur, ja, då hade slöjan inte varit något problem. Då hade vi vetat att de som bär slöja ändå respekterar det svenska samhällets egna variant av västerländsk kultur.
Det är just därför att vi inte har konservativt styre – utan ett vänsterliberalt styre som låter islamister agera för att göra delar av Sverige till islamistiska områden där sharialagar tillämpas – som slöjan blir en principiellt avgörande fråga om kvinnors ställning. För att försvara den svenska hållningen om jämställdhet mellan könen, måste den islamistiska nedvärderingen bekämpas.
Eftersom Mellanösterns uttolkning blir allt mer utbrett hos oss, och inte den traditionellt svenska, blir förbud mot slöja nödvändigt för att stoppa islamiseringen och slå vakt om jämställdheten mellan könen.
Det liberaler inte fattar är att principer inte exciterar i ett moraliskt tomrum. Principer har helt olika värderingsmässiga utfall beroende på i vilket sammanhang de tillämpas. En av mina tidigare ledare i ämnet hade rubriken: När andra politiserar slöjan, kan vi blunda?
Ludvigsson menar att Skurups förbud har ”skapat” det problem man hade för avsikt att förhindra. Nej, om fler flickor börjat bära slöja i Skurup kan det vara ett bevis på att islamiseringen är en potent utmaning av de västerländska värderingarna om kvinnors lika värde. Men det väljer liberaler att blunda för. Man vill ju inte bråka. Särskilt inte om moraliska och religiösa aspekter som man inte förstår sig på.
Den kulturkamp som står för dörren, mellan de frihetliga västerländska värderingarna och den religiöst totalitära islamismen, får nog överlåtas till konservativa. Liberaler har redan kapitulerat för ofriheten.