Folk har i Iran och i Irak, liksom bland exiliranier i väst, firat att den blodsbesudlade generalen Qassem Soleimani dödats i amerikansk drönarattack.

Det är för mig obegripligt hur massmedier tar parti för diktaturen Iran mot demokratin USA när det gäller att slå ut delar av den iranska regimens vedervärdiga ledning som agerar aggressivt och inte lyssnat på varningar.

Sedan i maj har Iran trappat upp sitt aggressiva agerande och förra veckan dödades och skadades amerikaner i Iranstödda angrepp.

Enligt svenska och västerländska medier borde USA inte ha svarat på denna aggressivitet. Väst ska böja sig för diktaturerna, menar uppenbarligen stora delar av journalistkåren. Varför?! Och hur långt ska Iran få agera aggressivt? Ska de få ta över medieredaktionerna i väst?

Återigen agerar journalister som nyttiga idioter åt brutala diktaturer. Det är paradoxalt dåraktigt med tanke på att dessa är pressfrihetens och yttrandefrihetens största motståndare.

Om man inte sätter stopp för en aggressiv diktatur, kommer den självfallet att fortsätta att trappa upp sitt våld och kräva allt större underkastelse. Och allt fler dödsoffer.

Måste svara på aggressioner

Väst, den demokratiska civilisationen, måste givetvis svara. Det är inget man skulle vilja, men man måste svara när diktaturer går till angrepp. Eller ge upp och låta det diktatoriska förtrycket besegra västvärlden och dess värden.

Och har ni tänkt på en sak? Inga – absolut inga – medier talar om vad alternativet skulle vara. Man bara klagar och anklagar. Men vad ska man göra istället, om inte svara på angreppen?!

Jag anser att president Trump har svarat proportionerligt på de aggressioner som Iran riktat mot USA. Istället för att skjuta mot de folkmassor som, på order av Soleiman, trängde in på den amerikanska ambassaden i Bagdad, svarade Trump med att slå ut Soleiman.

Hellre än att döda många vanliga civila som följer order, valde USA att slå ut hjärnan bakom aggressionerna. Återhållsamt. Färre döda. Men slagkraftigt.

Nu blir makthavare måltavlor

Ja, men tidigare presidenter har avstått från att slå ut terrormästaren Soleiman. Medierna försöker framställa det som återhållsamt. Men skälet är ju ett helt annat. Om man slår ut en makthavare nära den högsta statsledningen, blir ju politiker och andra makthavare också måltavlor i konflikten.

Det är av omsorg om den politiska klassen som man tidigare avstått från att slå ut Soleiman. Hellre många döda civila än en död politiker.

Så resonerar inte Donald Trump. Han skyddar inte etablissemanget för att låta fotfolket vara kanonmat. För honom är alla människors liv lika värda. Och politiska ledare ska också fullt ut delta i kampen för demokrati, frihet och rättsstat. De ska inte smita undan och söka skydd.

Självfallet är alla dödsfall olyckliga. Men om den västliga civilisationen utsätts för upprepade aggressioner måste man svara. Man måste döda dem som angriper, av den enkla anledningen att ju tidigare man tar striden desto färre behöver dö. Det mest humana är att slå tillbaka tidigt.

Till skillnad från en socialistisk despot som Saddam Hussein anses det iranska ledarskapet inte vara självdestruktivt. De vet att om de ”hämnas” som svar på USA:s svar på Irans tidigare angrepp, har USA de största militära musklerna. En upptrappning kommer att drabba den iranska ledningen hårdast.

Därför kan Trumps åtgärd mycket väl resultera i att Iran nu avstår från våldsam upptrappning – naturligtvis dold bakom en störtflod av vulgär retorik om hämnd på satan. (Iran är känt för att använda färgstark retorik mot USA, det är inget nytt.)

Vi borde, tillsammans med det förtryckta iranska folkets alla oppositionella och exil-iranier, glädjas åt att den iranska terrormaskinen har drabbats av bakslag. Oavsett om Iran nu tar sitt förnuft tillfånga, eller vidtar ytterligare aggressioner, är det en moralhöjande åtgärd att demokratiska väst har svarat på diktaturens våldsamheter och inte lägger sig platt för de totalitära krafter som utmanar väst.

*
Se mer: Canadian Press i Iranian-Canadians rally, Washington Examiner i Citizens across Middle East celebrate US take down of Qassem Soleimani, AFP i Iraq anti-government protesters sing, dance after Soleimani death, Globe and Mail i Iranian-Canadians dance, cheer and celebrate death of top general in Iran, New York Post i Cheering the death of Qassem Soleimani.