2   +   7   =  

Instiftaren av Nobelpriset, Alfred Nobel, kan anklagas för att vara chauvinistisk rasist. Det framgår i studier av hans brevväxling med älskarinnan Sofie Hess.

Den 10 december är tänkt att vara en fest för vetenskapen, men Nobelstiftelsen har förvandlat det till en dag då man fördömer stora delar av svenska folket som rasister genom att inte bjuda in Sverigedemokraternas partiledare, medan man bjuder in alla andra partiledare. Detta samtidigt som man bjuder in ambassadörer för mördarregimer som styckar journalister och fängslar oliktänkande.

Nobelstiftelsens agerande ger anledning att granska vilken människosyn som grundare Alfred Nobel själv hade. Vilka politiska åsikter och vilken syn på andra människor hade Alfred Nobel under sin levnad?

Nobelstiftelsen har undanhållit sanningen

Den israeliska vänstertidningen Haaretz konstaterar att Nobel ingalunda skulle klarat godhetstestet. I artikeln Alfred Nobel’s Letters Reveal His anti-Semitic, Chauvinistic Side framgår att han inte levde upp till att vara en vidsynt och tolerant internationalist.

Under nästan hundra år hemligstämplade Nobelstiftelsen den brevväxling som Alfred Nobel hade med Sofie Hess – av rädsla att breven skulle smutskasta hans rykte.

Brevväxlingen, som pågick från 1877 och till hans död 1896, avslöjar ”en chauvinistisk och antisemitisk sida av den svenske uppfinnaren bakom det prestigefyllda pris som bär hans namn”.

Omkring 220 brev från Nobel till Sofie Hess, och 41 från henne till honom, publicerades förra året på engelska i “A Nobel Affair: The Correspondence Between Alfred Nobel and Sofie Hess” (University of Toronto Press).

Boken har inte översatts till svenska. Och det som har rapporterats i svenska medier om Nobel och Hess handlar mest om olycklig kärlek.

Efter Alfred Nobels död 1896 köpte Nobelstiftelsen breven från Sofie Hess för 12.000 ungerska floriner, som motsvarade 300.000 dollar – en enorm summa på den tiden. Man fick också Hess att gå med på kravet att aldrig publicera något om hennes kontakter med Nobel. Ingen har fått läsa breven, förrän man 1976 gav forskare tillgång. Och 2018 fick historikern Erika Rummel översätta och publicera hela korrespondensen, skiver Haaretz.

Nobelstiftelsen ”ville bevara Nobels image som en visionär och filantrop, allt medan hans korrespondens med Hess avslöjar skrämmande aspekter av hans karaktär som tidigare inte har varit kända”, skriver tidningen.

Paranoid, sarkastisk, intolerant och rasistisk

Nobel var paranoid, sarkastisk, intolerant och rasistisk och Nobelstiftelsens hemlighetsmakeri har hjälpt till att förminska betydelsen av breven.

Men i boken avslöjas hur ”rasistisk mannen var som skapade de globala Nobelprisen som symbol för universella värden, framsteg och fred”, skriver Haaretz som publicerar utdrag ur brev från Nobel:

“Enligt min erfarenhet gör israeliter [judar] aldrig något av god vilja. De agerar bara utifrån själviskhet eller för att visa sig märkvärdiga – och hur skulle de kunna förstå karaktären hos en annan person när de inte har någon själva?” frågar Alfred Nobel i ett brev.