De som utgör hot mot rikets säkerhetshot blir aldrig utvisade. De får stanna trots utvisningsbeslut. Detta pga att de kan råka illa ut i hemlandet.
Inte i ett enda fall där regeringen de senaste 15 åren beslutat om utvisning av en person som bedömts utgöra ett allvarligt säkerhetshot har utvisningen gått att verkställa vid ett senare tillfälle.
Det är Sverige Radio som kartlagt regeringen beslutat kring i de 25 fall som handlagts de senaste 15 åren.
Att utvisningar enligt Lagen om särskild utlänningskontroll, LSU, inte går att verkställa är mer regel än undantag. Granskning visar att ingen utvisning kunnat verkställas. I två fall har personer självmant lämnat landet. I fyra fall har utvisningsbesluten upphävts, efter att Säpo ändrat sin bedömning. Men i övriga fallen är personerna kvar i Sverige än i dag och utvisningsbesluten kvarstår.
Så länge utvisningsbeslutet kvarstår har Säpo rätt att använda tvångsmedel mot personerna. En åtgärd mot dem som bedöms kunna begå terrorbrottslighet är att de får anmälningsplikt, det vill säga uppsöka angiven polisstation för att anmäla sig med jämna mellanrum.
Anmälningsplikten gäller tre år åt gången, och kan förlängas.
Det är inte att betrakta som frihetsberövande eftersom den aktuelle personen slipper anmälningsplikt om han lämnar landet. Det är så länge personen inte frivilligt lämnar landet och säkerhetsrisken kvarstår som tvångsåtgärder kan vidtas.
I riksdagen diskuteras hur verkställighet ska kunna börja genomföras. Sverigedemokraterna har krävt att regeringen blir mer aktiv i att upprätta avtal med mottagarländer på samma sätt som andra europeiska länder.