Så här i storhelgstider begår vänsterkrafter ännu en kampanj i att smutskasta Sverigedemokraterna. Paniken är stor. Vänstern håller på att tappa greppet om landet.
I Twitter trendar Jimmie Åkesson genom mer eller mindre systematiska inlägg som framför vulgära och lögnaktiga anklagelser. Gamla hatartiklar i Aftonbladet lyfts fram och länkas.
Anklagelserna är de gamla vanliga: Sverigedemokrater är ”rasister”, ”nazister”, ”kriminella”, ”högerextremister”, ”bara bytt bombarjackor och kängor mot kostymer” och så vidare.
Tanken bakom kampanjen är gissningsvis att aktivisterna ska väcka känslor hos fler vänstersympatisörer så att de vågar tala om detta med sina släktingar och vänner när man nu träffas under storhelgerna.
Tragiskt
Det hela är så tragiskt. Vänstern har tappat greppet. Allt fler inser att statsministern och regeringen är fullständigt oförmögna att leda landet. De vet inte vad de vill, de vet inte vad tiden kräver. Då är ”anfall bästa försvar”. Då kan vilka falska angrepp som helst användas mot dem som man är på väg att förlora mot.
Men de är så panikslagna att de använder gammalt fulspel som aldrig har fungerat.
Att anklaga 25 procent av svenska folket för att vara rasister gör ju knappast dessa väljare mer benägna att gå tillbaka till de partier som anklagat dem för detta. Eller som en twittrare svarar: ”DU får SD att växa, genom att kalla vanligt folk nazister”.
I ett poddavsnitt i höstas berättar Mattias Karlsson bakgrunden till några av de myter som spridits om partiet.
Svaret
Mitt eget svar när dessa hatfyllda anklagelser kastas fram är:
– Sverigedemokraterna som parti har aldrig antagit politik som är oanständig. Däremot har enskilda personer i och omkring partiet varit extremister, men man kan inte döma ett parti efter enskilda människors felsteg.
Och då brukar motargumentet alltid bli: Ja, men SD har ju så mycket fler skandaler än andra partier. Mitt svar är då:
– Nej, absolut inte. Också Socialdemokraterna hade under sina första årtionden att tamps med en rad extremister. Dessutom jagar medierna idag intensivt efter något att skandalisera i SD, på ett helt annat sätt än man är ute efter andra partier. Just nu åtalas ett kommunalråd för våldtäkt i södra Sverige, men det resulterar bara i notiser. Hade någon folkvald SD-are åtalats för ett så grovt brott hade det varit toppnyhet i alla medier i veckor.
Två ting
Det handlar om två ting: 1) Man måste skilja på partiorganisation och enskilda personers handlingar. 2) Den moraliska måttstocken borde vara densamma för alla politiker, men är det inte – SD granskas avsevärt mycket hårdare än gamla partier.