För första gången står de med utländsk bakgrund för en majoritet av registrerade brottsmisstankar, cirka 58 procent. Det visar en uppdaterad studie av Brå-rapport från 2005 om brott utifrån etniskt ursprung.
Ökningen beror i huvudsak på att de med utländsk bakgrund har ökat som andel av befolkningen i Sverige. Detta tillsammans med att överrepresentationen i brottslighet består, när data från Brå och SCB uppdateras fram till 2017.
Forskaren bakom rapporter, Göran Adamson, vill skydda sig mot attacker från vänster när han nu redovisar fakta genom att i Göteborgs-Posten skriva: ”Om statistiska data underblåser högervindar är det inte statistikens fel.”
Han redogör för att han i uppdateringen har studerat sju brottskategorier: Mord, dråp, misshandel med dödlig utgång, misshandel, våldtäkt, övriga sexualbrott, rån, stöld och övriga brott.
I benämningen migrant ingår tre olika definitioner: personer födda i Sverige av en inrikes och en utrikes född förälder, personer födda i Sverige av två utrikes födda föräldrar och personer födda utrikes. Av Sveriges totalbefolkning på cirka tio miljoner var enligt denna definition cirka 3,3 miljoner människor migranter år 2017.
Av mordmisstänkta är tre av fyra migranter
Som andel av befolkningen utgör dessa migranter 33 procent, och står alltså för 58 procent av brottsligheten. Överrepresentationen har inte ökat, men eftersom gruppen är större står de för en större del av kriminaliteten i landet.
Angående det dödliga våldet (mord, dråp och misshandel med dödlig utgång) har andelen skäligen misstänkta migranter ökat från cirka 42 procent i slutet av 1980-talet till 73 procent 2017. Knappt tre av fyra är alltså migranter.
För misshandel visar motsvarande siffror en uppgång från 34 procent till 63 procent. Alltså nära en fördubbling av gärningsmän med utländsk bakgrund.
I andra kategorier har överrepresentationen minskat något.
”Papperslösa” står får 13 procent av brotten
Rapporten visar också att brottsfrekvensen inom gruppen ej folkbokförda ökar kraftigt. Dessa personer är från utlandet, men räknas inte som personer med utländsk bakgrund eftersom de inte är folkbokförda i Sverige. Till denna grupp hör icke dokumenterade personer (”papperslösa”), asylsökande som ännu inte kommit in i systemet, utländska inbrottsligor, samt temporära besökare. Gruppens andel av brott ökade från tre procent 1985-1989 till 13 procent 2013-2017.
*
Rapporten publiceras av docenten i sociologi Göran Adamson under titeln: Migrants and Crime in Sweden in the 21st Century – An empirical analysis based on data by the Crime Prevention Agency (Society, Jan/Feb, 2020). Svensk version av rapporten finns tillgänglig: Invandring och brottslighet – En datauppdatering för 2000-talet.