De gamla riksdagspartierna månar mer om mänskliga rättigheter för islamistiska extremister än om svenska folkets rätt att slippa utsättas för terrordåd.
Frågan är ”komplex”, sa inrikesminister Mikael Damberg (S) flera gånger i förmiddagens riksdagsdebatt om de sex imamer som utgör hot mot rikets säkerhet, men som ändå är på fri fot och kan strunta i anmälningsplikten.
Det är skrämmande hur liten vikt riksdagen lägger vid svenska medborgares rättighet att slippa våld och terrordåd, och hur stor vikt man lägger vid rättigheter för islamistiska extremister som är utländska medborgare.
Talare efter talare påpekade att extremisterna, som bedöms utgöra allvarligt hot mot rikets säkerhet, kan råka illa ut i sina hemländer. Därför ska de få vara kvar i Sverige även om de därmed kan uppvigla till att döda svenskar.
De fem personer som dödades på Drottninggatan i Stockholm i april 2017 förlorade livet därför att den svenska rättsstaten inte förmår skydda sina egna medborgare.
Något viktigare än att ge detta skydd borde inte finnas för riksdagens partier. Men så är det inte. Utländska medborgare visas betydligt större hänsyn och deras mänskliga rättigheter sätts före de svenska medborgarnas rättigheter.
Den ende som förespråkade en annan viljeinriktning var Adam Marttinen (SD). Han menar att man kan tillämpa lagen om särskild utlänningskontroll, LSU, strängare än regeringen. Som det är nu är regeringen bara beredda att ta säkerhetshot i förvar till dess utvisning sker – eller det numera normala: att då domstol slagit fast verkställighetshinder släppa dessa hot mot rikets säkerhet på fri fot.
Marttinen var den ende som påpekade att det inte finns någon rätt för en utländsk medborgare att befinna sig i vårt land, särskilt inte om de utgör ett säkerhetshot.
Han vill se en ny viljeinriktning så att person som utgör säkerhetshot kan tas i förvar i syfte att säkra gator och torg snarare än bara i avvaktan på utvisning. När det inte går att utvisa – då verkställighetshinder föreligger eftersom riksdagen vill skydda dessa personer från risken att utsättas för våld i sina hemländer – måste lagstiftningen utformas så att de kan tas i förvar för att hållas borta från svenska gator.
Marttinen menade att, om viljan finns, så kan man formulera svensk lagstiftning som uppnår Sverigedemokraternas ambition att skydda svenska folket, utan att bryta mot internationella konventioner.
Här i Samtiden har vi pekat på förslaget att införa möjlighet till förlängning av beslut om förvar med sex månader åt gången. Då bryter man inte mot regeln om att förvar inte får ske på obestämd tid. (Det är, med tanke på alla de politiskt korrekta röster som högljutt förvarar extremisternas rättigheter, på sin plats att påpeka att den som är satt i förvar varje dag är fri att lämna – om man reser ut ur landet. Det handlar alltså inte om fångenskap!)
Marttinen frågade också om M är beredda att ställa sig bakom SD:s förslag om att förbjuda utländska imamer som utgör säkerhetshot att besöka moskéer och om de ändå gör det ska de få frihetsberövande straff. Johan Forsell (M) lovade att titta på förslaget i justitieutskottet.
Riksdagsdebatten visade än en gång hur trögt, ovilligt och senfärdigt de gamla partierna agerar i dessa frågor. Svenska folkets säkerhet står inte högt på deras agenda. Däremot skyddet av utländska extremisters välbefinnande.
Det är skamligt. Svenska folket är värt så mycket mer!
*
Se debatten: SVT Forum.