Genom egen insamling har konstnärer och S-politiker köpt upp annonsplatser i Sölvesborgs kommun för att protestera mot den nya majoritetens kulturpolitik.

På köpta annonsplatser i Sölvesborg rullar verk av åtta konstnärer som vänder sig mot den nya demokratiska majoriteten i kommunen.

SD, M, KD och lokala SoL-partiet har satt ner foten i kulturpolitiken. I sitt 220-punkter långa handlingsprogram har partierna avgivit inriktningen under mandatperioden. Där framgår av punkt 200: ”När konst köps in av kommunen ska tidlös och klassisk konst som ger uttryck för och harmoniserar med kommunens historia, lokala identitet och fysiskt bebyggd miljö, sättas framför utmanande samtidskonst.”

Skattepengar kan inte gå till vad som helst

Detta har väckt protester från vänsterhåll och en insamling av privata pengar har skett – från personer utanför Sölvesborg – för att kunna protestera mot den demokratiskt valda Samstyret i kommunen.

– Politikernas roll är att se till att konsten finansieras, men sedan ska armlängds avstånd gälla och konsten ska få verka på sitt håll, säger Stockholmaren Bim Eriksson till SVT:s Kulturnyheterna (som inte nämner att hon suttit i ledningen för socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU och varit ledarskribent i Aftonbladet).

Att folkvalda skulle dela ut skattepengar utan att ha någon som helst utvärdering av vad de används till är ett märkligt synsätt som inte finns på något annat område. Självfallet måste politiker ha kontroll över hur skattepengar används.

Och just därför är det en dålig idé att finansiera konst med skattepengar.

Konsten ska vara fri – från skattepengar

Den nyskapande, provocerande och utmanande konsten måste stå fri. Den ska inte vara beroende av skattemedel. Den ska finansieras privat, just på det sätt som aktionen i Sölvesborg nu sker.

– Vem är det som definierar vad som är utmanande? Är nakenhet utmanande? Är sexualitet utmanande? frågar Bim Eriksson (S).

Svaret är givet: de som är beredda att betala för sådan konst.

Det är inte skattebetalarna som ska finansiera konstnärliga experiment. De offentliga medlen behövs för skola, välfärd och polis. Och till konstnärlig utsmyckning i offentliga miljöer, som skapar samhörighet och trevnad.

Skattemedel är en tvångströja konsten måste frigöra sig ifrån

Varför biter sig konstaktivister så hårt fast vid skattemedel? Därför att de hittills fått fri tilldelning av skattepengar som det inte gjorts någon uppföljning på.

Bara om konsten kapar banden med offentlig finansiering blir den fri. Fri i ordets sanna mening.

Konstnärsvärlden borde därför vara tacksam över att slippa kopplingarna och banden med kommuner, regioner och statliga myndigheter. Sölvesborg befriar konstvärlden från offentlig tvångströja. Genom privat finansiering kan man vara hur provocerande och utmanande som helst.

Men denna politik är provokativ och utmanande på ett sätt som, av någon anledning, inte hyllas i konstnärskretsar…