Klaner tar över allt större delar av Sverige. Inofficiella rättegångar, livrädda vittnen och klanledare som medlar i konflikter. Svensk lag gäller inte längre i delar av Sverige.

I en ny rapport från Försvarshögskolan, FHS, medverkar forskare för att ge en ökad förståelse för hur samhället påverkas på lokal nivå när kriminella grupperingar, islamister och skuggsamhällen sätter agendan.

– Det som gör det här till ett stort problem är att det undergräver rättssystemet och demokratin. Det kan på längre sikt bli systemhotande, säger Henrik Häggström, redaktör för rapporten och senioranalytiker vid Försvarshögskolan till SvD.

Islamister det största hotet

Islamistisk terrorism utgör det största hotet mot Sverige, konstateras i rapporten med hänvisning till Säkerhetspolisen. Såväl myndigheter och näringsidkare som allmänheten utgör potentiella måltavlor. Vidare kan konstateras att antalet personer i de olika våldsbejakande extremistiska miljöerna har på bara några år ökat från hundratals till tusentals, konstaterar Säpo.

Utöver skjutningar och sprängningar utgör även de framväxande klansamhällena, som agerar på egen hand lokalt i de så kallade utsatta områdena, ett hot. Det är i dessa områden man förmår etablera ”ett kriminellt ekosystem” som utnyttjar lokala aktörer för egen del.

Begås ett brott så är det vanliga att man ringer polisen. Men i klansamhällena finns i stället en egen rättskipning dit man ska vända sig vid konflikter.

Klaner ett förstadium till egen stat

Systemet med klansamhällen utsätter det svenska rättsystemet för ”allvarliga påfrestningar”. Misstron mot polis och domstolar är stor, vilket leder till att få människor i utsatta områden väljer att vittna när det inträffar brott.

”Enkelt uttryckt kan man säga att klan är en ersättning, eller förstadiet, till staten”, skriver man i rapporten.

Men samtidigt konstaterar rapporten att klansamhällena inte fungerar som de är tänkta. Om de hade gjort det, hade inte våld och hot inträffat i samma omfattning som nu.

”Släkten hade sett till att hålla sina ungdomar i schack. Men det är någonting i mötet mellan klan och stat, splittringen, kluvenheten mellan två system som i vissa fall tycks kunna frammana motsättningar”, skriver Försvarshögskolan.

När staten backar ökar våldet

En åklagare citeras som menar att klanledare förr kunde ha koll på sina ”yngre odågor”, men att de inte klarar det längre.

– Våldskapitalet växer, det faktum att skjutningar och sprängningar pågår i sådan intensitet gör att hoten mot allmänheten blir mer påtaglig lokalt. Det påverkar i högre utsträckning myndigheter och andra i samhället när man visar så tydligt att det finns ett våldskapital, säger Häggström.

I vilken omfattning klansamhällena är etablerade framgår inte i rapporten. Men för att komma åt dessa parallella samhällen i utsatta områden behöver staten vara tydligt närvarande och inte backa ”när den möter misstro eller motstånd”.

Där staten tappar greppet kommer välbekanta och urgamla principer in, enligt FHS, något som också riskerar gå i arv från en generation till en annan.