SKL slår larm: Gymnasielagen har kortslutit sig själv. De afghanska männen som S, C, L, MP och V lät stanna utan att de hade skäl, mår dåligt. De klarar inte studiekraven men vill inte utvisas.

Tusentals ensamkommande som fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen ansöker nu om förlängning. Samtidigt kommer larm från SKL, Sveriges kommuner och landsting, om att situationen kring gymnasielagen blivit ohållbar.

– Den här lagen har kortslutit sig själv, säger Anders Knape, ordförande på SKL till SVT.

7 417 personer fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Av dem är 99 procent män. Kvinnor och barn är totalt 93 individer (1,3 procent).

6 833 personer (92 procent) med gymnasieamnesti är från Afghanistan. 263 personer (3,5 procent) är från Somalia och 135 (1,7 procent) från Etiopien, vilket framgår av Migrationsverkets statistik.

Lagen ger dessa personer som fått avslag på sin asylansökan möjlighet att ändå stanna i Sverige – om de studerar.

Många begär nu förlängning av sitt uppehållstillstånd utan asylskäl.

– Det vi tittar på nu är att de studerar och att det är en sådan utbildning och en sådan omfattning som omfattas av lagtexten, säger Johanna Lindblad Óduinnin, rättslig expert på Migrationsverket.

Lärare avgör i praktiken

Många har varnat för att lagen skapar otydighet och därmed stor osäkerhet på alla håll. Farhågor som nu har besannats på punkt efter punkt, enligt SKL. Lärare tvingas ta ett orimligt stort ansvar när deras betygssättning och närvarorapportering kan avgöra frågan om uppehållstillstånd och därmed enskilda livsöden. Många elever har inte tillräcklig utbildningsbakgrund och kunskaper i svenska för att klara studierna.

De svårtolkade reglerna skapar stor oro och psykisk ohälsa hos de ensamkommande.

– Vi har låtit dem trampa vatten och kämpa med ett mål som de inte har förutsättningar att uppnå, säger Anders Knape.

Växande parallellsamhällen

SKL bedömer också att det är få som kommer att kunna få ett arbete som uppfyller villkoren efter det att studierna avslutats.

Knape varnar för ett växande parallellsamhälle när ungdomar börjar få avslag på ansökningarna om förlängt uppehållstillstånd, men ändå inte lämnar landet.

SKL kräver att regeringen ändrar lagen.

– Den här lagen har kortslutit sig själv. Nu måste man på nationell nivå bestämma sig för hur man vill göra. Antingen får man ge den här gruppen en chans att komma in i det svenska samhället på ett normalt sätt, eller så får man säga att ”ni har fått era avslag och därför ska de genomföras”, säger Anders Knape.